Regeringen vill ge utländsk militär större befogenheter att fatta beslut och agera i Sverige. Jurister varnar för otydliga regler som kan strida mot grundlagen och påverka svensk suveränitet.
Regeringen föreslår i en ny remiss att lagen om operativt militärt stöd ändras så att utländsk militär lättare ska kunna fatta beslut och vidta åtgärder på svenskt territorium. Förslaget innebär att regeringen ska kunna överlåta militär beslutanderätt även i fredstid, något som i dag endast är möjligt vid krig eller krigsfara.
Juridiska institutionen vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, riktar skarp kritik i sitt remissvar. Enligt institutionen är det svårt att överblicka hur långt befogenheterna sträcker sig och vilka konkreta åtgärder som kan komma att tillåtas.
– Det handlar om en typ av befogenhetsöverlåtelse som är särskilt ingripande i den svenska suveräniteten och av stor betydelse för samhället, säger Joachim Åhman, professor i internationell rätt vid Juridiska institutionen, i ett pressmeddelande.
Till skillnad från tidigare maktöverföringar inom EU, som främst har rört lagstiftningsmakt, gäller det nu verkställande makt, rätten att fatta operativa beslut och genomföra militära insatser i Sverige. Dessutom ska utländska aktörer kunna vidta försvarsåtgärder utan krav på att de direkt syftar till att försvara Sverige.
Kritiken handlar främst om att viktiga begrepp inte förklaras tydligt i lagen och att avgörande begränsningar endast framgår av förarbetena, inte av själva lagtexten. Det väcker frågor om hur förslaget förhåller sig till regeringens grundlagsfästa ansvar att besluta om insatser med svensk försvarsmakt.
– Även i ett pressat säkerhetsläge måste förändringar ske inom tydliga och demokratiskt förankrade rättsstatliga ramar, säger Joachim Åhman.
Om förslaget genomförs får regeringen ett mycket brett mandat att låta utländsk militär fatta beslut i Sverige, något som enligt kritikerna kräver tydliga lagregler och starka garantier.
Syre har sökt försvarsminister Pål Jonson för en kommentar.
