Träd i stadsmiljö är viktiga för människors välbefinnande och klimatanpassning, men normen för hur många träd som bör finnas i en stad kan vara omöjlig att uppnå i täta städer som Malmö. Begreppet stadsgrönska behöver vidgas till mer än träd, enligt ett nytt forskningsprojekt från IVL.
Grönskande städer ger friskare invånare, och står emot extremväder som skyfall och värmeböljor bättre. En tumregel för stadsgrönska som fått stort genomslag i kommuner och stadsplanering är den så kallade 3-30-300-regeln. Den går ut på att minst tre träd ska vara synliga från varje bostad, skola eller arbetsplats, minst 30 procent av ytan i varje stadsdel ska skuggas av trädkronor och varje invånare ska ha max 300 meter till ett grönområde.
– Regeln har varit viktig för att synliggöra grönskans värden och stärka trädens roll i staden. Samtidigt visar erfarenheter från många tätbebyggda områden att det ofta är svårt att nå upp till regelns krav enbart med hjälp av träd, säger Hugo Settergren, landskapsarkitekt och expert inom stadsplanering på IVL Svenska miljöinstitutet i ett pressmeddelande.
I äldre och täta stadsmiljöer konkurrerar träd ofta med kollektivtrafik, cykelparkeringar och ledningar under mark. I forskningsprojektet 3-30-300+ Mer än träd har man studerat vissa stadsdelar i Malmö som har en krontäckning på omkring tio procent, långt under 3-30-300-regelns 30.
– Ett alltför snävt fokus på träd riskerar att begränsa möjligheterna att göra staden grönare och därmed gå miste om viktiga värden som klimatanpassning, bättre luftkvalitet och ökad biodiversitet, som bidrar till en mer hälsosam och attraktiv stad, säger Jenny Lindén, projektledare på IVL.
Odla på tak och fasader
För att undersöka om syftet med 3-30-300-regeln kan uppnås även på platser där stora träd inte får rum har IVL försökt vidga perspektivet på stadsgrönska.
– Pluset i 3-30-300+ står för hela paletten av grönska. Det kan handla om att plantera buskar och perenner i gaturummet eller utnyttja tak och fasader för grönska. Det ska inte ses som ett alternativ till 3-30-300, utan ett komplement som gör intentionen möjlig även där träden inte räcker till, säger Hugo Settergren.
Många av de ekosystemtjänster som kopplas till träd kan också levereras av annan typ av grönska, som klimatreglering, vattenhantering, bättre luftkvalitet, biologisk mångfald och estetiska värden. För vissa specifika nyttor är annan växtlighet mer effektiv än träd, till exempel pollinering, konstaterar IVL-forskarna.
– Det är därför viktigt att välja rätt vegetation för rätt plats, utifrån vilka förutsättningar och behov som finns just där, säger Tanja Mason, expert på biologisk mångfald på IVL. Slutsatserna från projektet har sammanställts i en guide till kommuner och stadsplanerare där forskarna ger förslag på mer flexibla sätt att integrera grönska på platser med begränsat utrymme för träd.
