Om risskal och vetehalm från jordbruket omvandlades till byggmaterial istället för att eldas upp, skulle stora mängder kol bindas istället för att släppas ut som koldioxid vid förbränningen, visar en ny studie.
Vid den globala produktionen av stapelvaror som majs, vete och ris skapas förutom livsmedel 4,4 miljarder ton restprodukter. Lejonparten eldas upp, något som släpper ut stora mängder koldioxid. I en ny studie konstaterar forskare från University of East London att vi istället skulle kunna använda avfallet för att tillverka långlivade material för byggindustrin, vilket kan bidra till att begränsa den globala uppvärmningen.
– Vår forskning visar att om dessa fibrer omvandlas till långlivade byggmaterial kan de lagra kol i årtionden och producera en mätbar kyleffekt. Detta omdefinierar rester från ett avfallsproblem till en potentiell klimatresurs, säger materialkemisten Bamdad Ayati, studiens huvudförfattare, i ett pressmeddelande.
Vetehalm, alltså en biprodukt från veteodlingen, och risskal används redan för att tillverka isoleringsmaterial, men i väldigt begränsad skala.
Mer biomassa än efterfrågan på isolering
Skulle vi helt sluta förbränna grödorester skulle det minska den globala uppvärmningen av planeten med 0,35 grader under 100 år, enligt studien.
– Scenariot leder till en liten men ihållande kylningseffekt som gradvis byggs upp och fortfarande finns kvar efter ett sekel, säger Bamdad Ayati till Antropocene magazine.
I ett annat scenario undersökte forskarna vad som hände om jordbrukets restprodukter endast användes för att möta dagens globala efterfrågan på biobaserat isoleringsmaterial. Då skulle mindre än en procent av restprodukterna tas i anspråk.
”För att anpassa långsiktig lagring av biogent koldioxid till tillgången på biomassa behöver kompletterande innovativa byggnadsmaterial och tillämpningar utöver byggbranschen utvecklas”, skriver forskarna i studien.
Ur klimatsynpunkt är det mest brådskande att stoppa den öppna förbränningen av jordbruksresterna, enligt forskarna. För det andra skulle andelen jordbruksavfall som blir byggmaterial kunna öka kraftigt med politiska insatser för att ta bort olika reglerings- och marknadshinder för denna typ av produkter, säger Bamdad Ayati till Antropocene magazine.
Studien Dynamic life cycle assessment of fibrous agricultural residues for long-lived carbon storage in building materials är publicerad i Cleaner Environmental Systems och går att läsa här.
