Säkerhetsläget i Europa har försämrats och osäkerheten ökar. Mot den bakgrunden öppnar ÖB Michael Claesson för att europeisk kärnvapenavskräckning kan behöva övervägas.
I veckan beskrev ÖB Michael Claesson det säkerhetspolitiska läget som mycket allvarligt och uteslöt inte att situationen kan förvärras. Mot bakgrund av det försämrade läget öppnar han för att Europa kan behöva överväga kärnvapenavskräckning för att på sikt kunna försvara sig utan amerikanskt stöd.
Claesson säger att det fortfarande finns flera möjliga utvecklingar och att utfallet inte är givet. Han kommenterar även den spända situation som uppstod när USA:s president Donald Trump hotade Nato-allierade Danmark i samband med Grönland. Den politiska dialogen har därefter blivit mer sansad, samtidigt som det militära samarbetet varit stabilt genom hela processen.
När Sverige deltog i en danskledd militärövning kring Grönland, något som möttes av kraftiga reaktioner från Trump, säger Claesson att Försvarsmakten inte räknade med att aktiviteten skulle uppfattas som ovänlig. Övningen var planerad sedan tidigare och hade kommunicerats inom Nato. Att USA:s president reagerade som han gjorde kom därför som en överraskning, säger han i en intervju med Ekot.
Samtidigt betonar han att Europa behöver ta ett större ansvar för sin egen säkerhet. Så länge Ryssland utgör det huvudsakliga hotet och kärnvapen finns i hotbilden kan den dimensionen inte ignoreras, men hur en eventuell europeisk kärnvapenförmåga skulle utformas är en politisk fråga.
Claesson uttrycker också oro över att nedrustningsavtal som Nya START* har upphört, vilket enligt honom ökar osäkerheten. Samtidigt konstaterar han att det svenska försvaret nu har betydligt bättre ekonomiska förutsättningar, även om upprustningen behöver gå snabbare och kulturen inom myndigheten förändras efter decennier av nedskärningar.
Håkan Svenneling (V) och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen har sökts för en kommentar.
Fotnot: *Nya START var ett avtal mellan USA och Ryssland som begränsade strategiska kärnvapen och möjliggjorde inspektioner. Avtalets upphörande ökar osäkerheten kring kärnvapenbalansen.
