Kedjan som förser människor med mat är miljömässigt ohållbar, sårbar för kriser – och onödigt komplicerad. Det menar initiativtagarna bakom projektet Nära maten som länkar samman alternativa matproducenter i Västra Götaland för att skapa ett alternativt matsystem.
Livsmedelsförsörjningen behöver komma närmare människor igen, enligt initiativtagarna till pilotprojektet Nära maten, som båda är aktiva inom föreningen Omställningsnätverket.
– Vi tycker att lokal matproduktion är så otroligt viktig, och vi vill knyta samman alla omställare som kanske inte ens vet att de är omställare, säger Sofie Rydelius.
Hon är själv småbrukare och driver ett ekologiskt familjejordbruk i Svenshögen i Stenungsunds kommun.
– Att vi är så brutalt medvetna om hur känsligt vårt matsystem är har drivit oss att flytta ut på landet och börja odla. Men man kan känna sig lite som en ö, i och med att man är ganska låst vid sin odling. Vi vill binda ihop alla öarna till en skärgård, säger Sofie Rydelius.
Nära matens vision är att skapa lokala alternativa matsystem som gör oss mindre beroende av fossil energi, globala handelskedjor, import av utsäde och andra insatsvaror. Med stöd från Västra Götalandsregionen ska projektet under två år kartlägga och väva samman regionens omställningsinitiativ kopplade till mat. Det kan till exempel röra sig om andelsjordbruk, tillsammansodlingar, småskaliga producenter, folkkök och matsvinnsräddare.
– Vi ska göra en behovsanalys och stärka dem som sysslar med små jordbruk och matfrågan. Vi vill låta Omställningsnätverket vara en näringsberikande kunskapsbank, säger Sofie Rydelius.
Motståndskraft mot kriser
Hur det alternativa matsystemet skulle se ut vet inte initiativtagarna till Nära maten än. De kommer att undersöka saken tillsammans med deltagande matproducenter, matinitiativ inom civilsamhället och experter inom regenerativt jordbruk och permakultur (se faktaruta), genom nätverksträffar, workshops, webbinarium och en konferens. Förhoppningen är att nätverket ska underlätta kunskapsutbyte, fortsätter hon.
– Ingen gård bör vara ensam. När vi möts stärker vi varandra och lär oss enormt mycket, säger Sofie Rydelius.
Starka lokala och regionala nätverk skulle göra livsmedelsförsörjningen mer motståndskraftig mot kriser, fortsätter hon.
– Vi såg under corona att många lokala småbrukare fick en jättepush för att folk inte ville åka till Willys och handla. Men på sätt och vis kan vi säga att vi redan befinner oss i en kris. Som vi producerar mat i dag är extremt destruktivt för miljön, och vi behöver ställa om nu. Vi ska inte vänta tills vi behöver stänga gränserna.
Folkrörelse
Stödet från Västra Götalandsregionen räcker för att arbeta med Nära maten en dag i veckan i två års tid för Sofie Rydelius och Nära matens andra initiativtagare, Arci Pasanen, som även lägger ideell tid på projektet.
– Vi vill inte se att det blir ett projekt som hamnar i en byrålåda och glöms bort efter två år, säger Arci Pasanen.
Vad betyder det att det är ett pilotprojekt? Vad händer sen?
– Vi har ju jobbat med de här frågorna i flera år genom vår kampanj Potatisuppropet som utvecklades till vår alternativa livsmedelsstrategi Den Goda Maten, men märker att nu är frågan så pass mogen, beredskap är något som gemene man pratar om vid köksbordet. Så vi tänker att detta kommer att fortsätta, för det behöver hända över hela Sverige, säger Arci Pasanen och fortsätter:
– Drömmen är att bidra till den växande folkrörelsen som sätter maten på den politiska agendan.
Vad händer i projektet Nära maten?
- 26 februari klockan 17–20: Start på en webbinarieserie i tre delar: Det destruktiva livsmedelssystemet med Ylva Lundin och Ann-Helen Meyer von Bremen. Fysiskt på Contrast public house i Göteborg men kommer även att kunna ses online.
- 4 mars: Del två i webbinarieserien: Medborgarmat – lokala, livgivande matsystem med Kerstin Litke, Omställning Tjörn och Thorsten Laxvik, värnrörelsen.
- 11 mars: Del tre: Matsystem som möjligheter med Helena von Bothmer från Permakultur i Sverige och Anders Assis från Regenerativt Sverige
- 7 mars: Omställningsdag i Floby. Nära maten deltar med workshop och seminarier.
Permakultur och regenerativt jordbruk
Permakultur är ett designverktyg som härmar naturens egna system och kretslopp, där lokala förutsättningar tas tillvara. Odlingen kännetecknas av hög mångfald, ofta med fleråriga växter och träd (till exempel så kallade skogsträdgårdar). Den är motståndskraftig mot förändring och långsiktigt hållbar – för natur och människor. Även omsorg om människor och rättvis fördelning ingår i den permakulturella filosofin.
Regenerativt jordbruk är ett odlingssätt som fokuserar på förbättrad jordhälsa (till exempel ökad mullhalt och aktivitet av mikroorgansimer), ökad biologisk mångfald och inbindning av koldioxid. Marken bearbetas minimalt, för att inte förstöra jordstrukturen. Lantbrukaren arbetar med att stärka naturens egna processer.
Omställningsnätverket
Ideell förening som samlar lokala initiativ som arbetar inom planetens gränser, bortom den fossila ekonomin.
Föreningen är en del av den internationella rörelsen Transition Network som finns i över 60 länder.
Både enskilda personer och föreningar är medlemmar.
