Europas åkrar, skogar och ängar är till stor del förorenade med bekämpningsmedel, och effekten på markens nyttiga mikroorganismer är betydande, visar en stor studie.
– Vi hoppas att våra resultat ska användas i regleringen av bekämpningsmedel, säger Mohammad Bahram på SLU.
I den nya studien har forskare analyserat jordprover från åkrar, vin- och fruktodlingar, gräsytor och skog i 26 europeiska länder, däribland Sverige. I omkring 70 procent av jordproverna fanns rester av minst ett bekämpningsmedel – och föroreningarna påverkar markens nyttiga mikroorganismer, enligt forskarna.
– Att fåglar, bin och andra insekter kan påverkas negativt av bekämpningsmedel har varit känt länge. Nu visar vi att bekämpningsmedel också verkar påverka livet i marken och viktiga ekosystemfunktioner, säger Mohammad Bahram, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som har deltagit i studien i en kommentar.
Mer gödsel krävs
Markorganismerna är viktiga för näringomsättning, kolinlagring och även produktionen av livsmedel. Särskilt drabbade var mykorrhizasvampar, som ansluter till grödornas rötter och hjälper dem att absorbera vatten och näringsämnen. En konsekvens av att de minskar är att jordens naturliga bördighet försämras.
– Den drabbade jordens naturliga funktion minskar, och ytterligare gödsling är nödvändig för att bibehålla avkastningen, säger jordekolog Marcel van der Heijden i ett pressmeddelande.
Men allt liv minskade inte av bekämpningsmedlen.
– Vissa jordorganismer, särskilt olika typer av bakterier, gynnas av användningen av bekämpningsmedel, troligen för att andra organismer minskar, säger studiens huvudförfattare Julia Königer från universitetet i Vigo.
Även obesprutad mark förorenad
Vanligast förekommande var svampmedel, som stod för 54 procent av föroreningarna. Ogräsmedel stod för 35 procent och insektsmedel för 11 procent. Den vanligaste aktiva ingrediensen var ogräsgiftet glyfosat.
Mest bekämpningsmedel hittades på jordbruksmark, men forskarna fann även föroreningar på skogar och ängar som normalt inte besprutas.
Och eftersom många bekämpningsmedel bryts ned långsamt kan effekten finnas kvar i jorden under lång tid. Nu vill forskarna att markorganismerna ska få större roll i riskbedömningar kring bekämpningsmedel, och ta med markens långvariga funktion i beräkningen.
– Vi hoppas att våra resultat ska användas i regleringen av bekämpningsmedel för att skydda markens biologiska mångfald, säger Mohammad Bahram, SLU.
Studien Pesticide residues alter taxonomic and functional biodiversity in soils är publicerad i tidskriften Nature.
