Aurora stämmer staten – igen

De rättsliga kvarnhjulen har hunnit mala många klimatprocesser sedan sist Aurora stämde staten. I den första processen gick de bet på grund av vad som skulle kunna beskrivas som ett par teknikaliteter. Men HD:s beslut stärkte i själva verket utsikterna att lyckas med en ny stämningsansökan, menar Ida Edling.

– Högsta domstolen gjorde tydligt hur en klimatprocess ska vara utformad för att kunna prövas i svenska domstolar, säger hon.

Nu, till skillnad mot förra gången, är det en förening som står bakom stämningsansökan, inte en enskild som för en grupptalan. Det var nämligen en förening som gick segrande ur den juridiska striden mellan en grupp pensionärer och Schweiz i Europadomstolen i april 2024. HD slog också fast att regeringsformen inte tillåter att domstolen bestämmer exakt vilka klimatåtgärder som regeringen och riksdag ska besluta om. Så den här gången kommer inte Aurora med en lång lista på vad staten ska göra för att inte kränka deras rättigheter. Istället nöjer de sig med att domstolen ska slå fast att staten kränker rätten till bland annat liv och hälsa. Enligt Ida Edling kan följden ändå bli likartad.

– Om domstolen ska kunna komma fram till att mänskliga rättigheter har kränkts, då måste de ju kunna komma fram till att klimatåtgärderna är otillräckliga och för att man ska kunna göra det måste man ju också definiera vad som gör det otillräckligt.

”Stora chanser att vinna”

Att Europadomstolen med fallet mellan Schweiz och pensionärerna slår fast att Europakonventionen går att tillämpa på klimatförändringarna stärker också deras fall, menar Ida Edling. Men den domen innehåller flera aspekter som kan komma till användning, så som att den slår fast vikten av rättvisa mellan generationer. Sedan Auroras förra stämning har också Internationella domstolen (ICJ) kommit med ett rådgivande yttrande, där domstolen slår fast att alla stater har en juridisk skyldighet att skydda klimatsystemet.

– Vi har alla de här besluten att hänvisa till så vi bedömer att våra chanser att vinna är större än någonsin, säger Ida Edling.

Sverige måste gå före

I rätten kommer Aurora att försöka övertyga domstolen om att Sveriges åtgärder inte står i proportion till vad som bör betraktas som landets rättvisa andel av de globala utsläppsminskningarna. Det vill säga att Sverige gör för lite av det som krävs för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Det grundar sig i att världens länder kommit överens om att länder som har mer resurser och haft högre utsläpp historiskt ska gå före i omställningen, säger Ida Edling.

– Vi argumenterar för att det innebär att klimatmålen måste bli tre gånger så ambitiösa som de är idag och utsläppen måste nå nettonoll innan 2030.

Finns det något konsensus kring vad en rättvis andel är?

– Det finns inget konsensus kring siffrorna. Men det finns tydliga juridiska överenskommelser och bästa tillgängliga vetenskap som vet hur man kan göra om de här överenskommelserna till siffror, säger Ida Edling.

En invändning skulle kunna vara att det är orimligt att kräva att Sverige ska bära sin andel för ett mål som många forskare nu beskriver som praktiskt omöjligt att nå. Hur ser ni på det?

– Bara för att vi har misslyckats under så många år hittills så att uppvärmningen nu förmodligen kommer att gå över en och en halv grad så innebär det inte att statens skyldighet att vidta tillräckliga klimatåtgärder blir mindre, snarare mer. Då måste vi både minska utsläppen superfort och sen minska de ännu mer för att se till att vi kommer ner till 1,5 grader igen.

Ida Edling nämner åtgärder som att stärka ekosystemens förmåga att binda koldioxid och tekniska lösningar för att fånga in växthusgaser som möjliga vägar att pressa tillbaka temperaturökningen om den går över 1,5 grader.

– Sverige kan också åstadkomma netto-negativa utsläpp genom att vidta åtgärder i andra länder och stötta andra länder i deras utsläppsminskningsarbete. Det har Sverige en ganska omfattande skyldighet att göra.

Om ni skulle få rätt. Hur ser du då på förutsättningarna att Sverige skulle klara av att tidigarelägga sitt nettonoll-mål med 15 år?

– Eftersom den bästa tillgängliga vetenskapen är väldigt tydlig med att stora och drastiska samhällsförändringar är nödvändiga tror jag absolut att det är fullt möjligt för Sverige. Och det är ju också viktigt att understryka att Sverige är ett av de länder i världen som har mest resurser att faktiskt vidta tillräckliga klimatåtgärder, så om någon kan så är det Sverige.

Om du tänker på dig själv. Hur ser du framför dig att dina mänskliga rättigheter kommer att kränkas?

– Jag kommer inte kunna leva ett hälsosamt liv om jag inte har luft att andas eller vatten som går att dricka och temperaturer som gör att jag svimmar. Det får också konsekvenser för hela samhällssystemet.

Processen kan bli kostsam. Praxis är att den som förlorar ska betala rättegångskostnaderna. Vad det kan landa på vid en eventuell förlust har hon svårt att bedöma.

– En så här stor och systemisk process har aldrig tidigare skett i Sverige.

”Vi behöver stöd”

Men Ida Edling uppskattar det till miljonbelopp. Då kommer de medel som samlats in hitintills enbart täcka en mindre del av vad som skulle krävas.

– Så vi behöver stöd.

Er privatekonomi riskerar att ruineras och ni lägger en stor del av er tid på det här, varför?

– Vi lyssnar på det som vetenskapen sagt i decennier och det som urfolk sagt i årtusenden, att vår livsstil i Sverige inte fungerar. Men det är också viktigt att säga att vi är bara några ungdomar som använder juridiken som verktyg. Hela samhället måste agera.

Syre har sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) för en kommentar.