Idag publicerar SVT:s Uppdrag granskning en uppföljning av vad som hänt efter deras uppmärksammade reportage Kycklingens pris för två år sedan. Det visar sig att den ansvariga länsstyrelsen sedan dess inte gjort ett enda besök på den kritiserade avelsgården, där hönor åt varandra levande.
I november 2023 kunde Uppdrag granskning tillsammans med Djurrättsalliansen visa upprörande bilder inifrån en så kallad avelsgård, det vill säga där de hönor föds upp som sedan blir aveldjur och förser den svenska kycklingindustrin med snabbväxande turbokycklingar.
En problematik för dessa hönor är den så kallade ”broiler breeder paradox”. Hönorna har samma gener som de snabbväxande kycklingarna, men måste leva längre för att bli föräldrar. För att då inte fortsätta växa i samma takt får de kraftiga foderrestriktioner.
– Det enda de vill egentligen är att äta, men det får de inte göra. Alltså de får äta så otroligt lite av vad de faktiskt skulle vilja äta, säger Jenny Yngvesson, forskare på SLU, i Uppdrag granskning.
Granskningen 2023 visade fjäderlösa, skadade hönor och hönor som åt på varandra levande, något som väckte starka reaktioner och debatter, inte minst i Norge. Där tog kycklingsbranschen nyligen ett beslut att helt fasa ut turbokycklingar, med ett sista datum satt till slutet av 2027.
Inga kontroller på gården sedan 2023
Men i Sverige så ser det annorlunda ut. Uppdrag gransknings uppföljande reportage, Älskade kyckling, som sänds under onsdagen och går att se på Svtplay, visar att Länsstyrelsen i Skåne inte gjort ett enda kontrollbesök på någon av företaget Aviagens avelsgårdar, eller ställt några frågor kring det filmmaterialet 2023 visade.
– Vi har gjort kontroller, men inte på plats, säger Paula Hultgren, enhetschef på Länsstyrelsen till SVT.
Hon hänvisar till att fågelinfluensan och den smittskyddsrisk som den innebär, har gjort besök på gårdarna omöjliga. Men när SVT kontrollerar så har området bara bara klassats som högriskområde under 7 av totalt 24 månader som passerat sedan november 2023.
Djurens rätt är en av de organisationer som reagerar starkt på uppgifterna, och som nu, återigen, uppmanar branschorganisationen Svensk fågel att agera.
– Turbokycklingarnas situation är en konsekvens av att Svensk fågel inte har några ambitioner på att agera. I Norge har branschen redan visat att det går att ta ansvar – när ska Sverige hänga med i utvecklingen? säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens rätt, i ett pressmeddelande.
För den som äter kyckling i Sverige idag är sannolikheten stor att det handlar om just turbokycklingar. Medan andelen långsamtväxande kycklingar idag är cirka 30 procent på den norska marknaden, och hela 40 procent på den franska marknaden, så står de bara för en procent av den svenska marknaden, rapporterar Uppdrag granskning.
Bland de forskare som Uppdrag granskning talat med råder en samstämmighet i att de snabbväxande avelshönorna utsätts för ett stort lidande. Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, säger i programmet att turbokycklingar som “det här är förmodligen det största djurskyddsproblemet vi har inom all djuruppfödning”.
”Långsamväxande” ger ingen verklig skillnad
Granskningen 2023 kunde göras genom att en person från Djurrättsalliansen tog anställning hos företaget Aviagen och filmade med dolda kameror.
– När det gäller att visa hur de här djuren lever och dör så var strategin att arbeta undercover det enda sättet att få ut filmmaterialet. Det handlar om dolda och insynsskyddade industrier som själva inte visar hela sanningen. Och för oss i Djurrättsalliansen är det en självklarhet att göra det som krävs för att synliggöra djurens livsöden för att få till en förändring, säger Malin Gustafsson, talesperson för Djurrättsalliansen, i ett pressmeddelande.
Organisationen välkomnar att bilderna återigen visas, då det ”framkommer att ingenting har hänt i Sverige sedan programmet sändes”.
Samtidigt varnar organisationen för att beslutet i Norge, där man fasar ut de snabbväxande djuren, men ersätter dem med en annan, mer ”långsamtväxande” hybrid, innebär en åtgärd som inte kommer att resultera i någon verklig skillnad för djuren.
– Att byta till en annan kycklinghybrid är att lura människor att tro att de kan äta kyckling med gott samvete, trots att det är allt annat än sant. Djuren får det inte bättre, då det grundläggande problemet är det som de utsätts för från födsel till död. Men det gynnar däremot branschen som kan fortsätta tjäna pengar på att föda upp och döda kycklingar. Det handlar om ekonomiska vinstintressen, inte omtanke om djuren. Tillsammans kan vi genomskåda detta drag och kräva en verklig förändring utifrån empati. Vi kan engagera oss för att avveckla kycklingindustrin helt och hållet, säger Malin Gustafsson.
