Kulturbudgetens andel av statsbudgeten är nu den lägsta på över 25 år. Regeringen försvarar sina prioriteringar, samtidigt som kritiken växer mot vad som beskrivs som en fördjupad kulturkris.
Kulturens andel av statens budget för 2026 är den lägsta sedan år 2000, enligt en genomgång av Magasin K. Totalt uppgår kulturbudgeten till 9,6 miljarder kronor, motsvarande 0,62 procent av statsbudgeten. Trots en nominell ökning* med 315 miljoner kronor jämfört med i fjol minskar därmed kulturens relativa andel**, i takt med att den totala budgeten växer.
Kulturminister Parisa Liljestrand (M) menar att budgeten inte ska ses som en nedprioritering, utan som ett uttryck för andra politiska vägval. Hon pekar på riktade satsningar, bland annat på AI-arbete vid Kungliga biblioteket och Riksarkivet, ökade anslag till flera museer samt ett tillskott till folkbibliotekens läsfrämjande arbete för barn och unga. Enligt Liljestrand bedrivs nu en tydligt borgerlig kulturpolitik med fokus på barn, bildning, beredskap och breddad finansiering.
Kritiken från kultursektorn är dock hård. Fackförbundet DIK:s ordförande Anna Troberg beskriver situationen som en kulturkris och menar att många verksamheter saknar resurser för att klara sitt uppdrag. Även oppositionen varnar för att budgeten riskerar att slå mot barn och ungas tillgång till kultur och efterlyser större och mer långsiktiga satsningar.
Fotnot: *Nominell ökning avser en ökning i kronor eller procent utan hänsyn till inflation eller förändrad köpkraft.
**Relativ andel syftar på kulturens andel av den totala statsbudgeten.
Regeringens kulturbudget
Regeringens kulturbudget omfattar följande områden:
• Kulturområdesövergripande verksamhet
• Teater, dans och musik
• Litteraturen, läsandet och språket
• Konstnärernas villkor
• Arkiv
• Kulturmiljö
• Museer, arkitektur, bild och form
• Film
