Prenumerera

Logga in

Zoom · Miljö

Cocktail av bekämpningsmedel i åtta av tio äpplen

Äpplen.

Mer än åtta av tio äpplen från 13 europeiska länder innehöll rester från mer än ett bekämpningsmedel, enligt rapport från Pesticide Action Network (PAN). Många av de vanligaste ämnena klassas som särskilt farliga.
– Vissa länder är mer försiktiga än andra, säger Gergely Simon på PAN-Europe.

Även om det endast var i två av proverna där resterna av bekämpningsmedel låg över det satta gränsvärdet finns det ändå skäl till oro, enligt PAN-Europe. Den process som bedömer hur ämnena påverkar vår hälsa eller miljö tar inte hänsyn till den samlade effekten av flera ämnen – den så kallade cocktaileffekten.

– För närvarande bedöms bekämpningsmedel isolerat, som om vi endast utsattes för ett bekämpningsmedel åt gången, men i denna rapport visar vi att 85 procent av äpplena innehåller flera rester och vi vet inte om de är säkra att konsumera eller inte, säger Gergely Simon på PAN-Europe, som lett arbetet med rapporten, i samband med en presskonferens.

Han lyfter också att många nivåer som bedömts som säkra – sedan inte visat sig vara det när fler studier tillkommit. Så är exempelvis fallet med acetamiprid, ett ämne som förbjudits i Frankrike efter att studier visat att det kan ha en nikotinliknande effekt på fosters hjärnor. I fjol sänktes också EU gränsvärdet för hur mycket rester av ämnet som får hittas i produkter – kraftigt.

– Så ett äpple som hade fått säljas för några år sedan, får inte säljas idag, säger Gergely Simon.

Ämnen används i Sverige

Ämnet är fortsatt tillåtet i Sverige och 2024 användes 4,6 ton. Även fludioxonil, som är ett av de fem vanligaste bekämpningsmedel som PAN hittat i äpplena är godkänt för användning i Sverige. Under 2024 användes 8 ton, varav 1,8 ton inom frukt och trädgårdsodling, enligt Kemikalieinspektionens statistik. Fludioxonil står med på EU:s kandidatlista över särskilt farliga ämnen som ska ersättas, då de bedömts vara antingen cancerogena, mutagena, reproduktionstoxiska eller miljöfarliga. Men medlemsländerna drar fötterna efter sig, enligt Gergely Simon.

– Sedan 2011 ska medlemsstaterna gradvis fasa ut dem, eftersom det finns tillgängliga alternativ som kan ersätta dem, men medlemsstaterna gör inte det och man hittar dem i 71 procent av äppleproverna.

PAN lyfter också att Fludioxonil klassades också som hormonstörande 2024, en klassning som innebär att det ska förbjudas. Men att att medlemsländerna hittills har blockerat ett sådant beslut.

– Det är verkligen ett bekämpningsmedel som vi borde göra oss av med, säger Gergely Simon.

Danmark lyfts

Sverige är inte ett av de 13 europeiska länderna som var med i undersökningen. Det är däremot Polen som Sverige importerar mycket äpplen ifrån. Alla proverna från äpplena därifrån hade rester från flera bekämpningsmedel. I Danmark var siffrorna inte lika höga, där låg motsvarande siffra på under 25 procent. Gergely Simon flaggar för att det inte dra några slutsatser för de enskilda länderna på grund av det låga antalet stickprov i varje land. Men säger att Danmark under många år utvecklat en proaktiv plan för att minska användningen av giftiga bekämpningsmedel. Främst för skydda grundvattnet, eftersom man inte vill lägga tid och pengar på att rena det.

– Därför förbjuder man alla bekämpningsmedel som läcker ut i grundvattnet och främjar även fler alternativ, så man har verkligen en proaktiv politik, vilket inte är fallet i de flesta medlemsstater.

Som Syre tidigare berättat tog Danmark i somras det drastiska beslutet att börja fasa ut PFAS-bekämpningsmedel – så som fludioxonil. Det då det kan brytas ned till TFA, ett ultrakort PFAS-ämne som hittats i nivåer långt över gränsvärdet för grundvatten i både Danmark och Sverige, framförallt under jordbruksområden. På grund av Danmarks beslut måste nu också Sverige överväga att följa efter.

”Bör skalas”

De 59 äpplen som analyserades valdes ut slumpmässigt från affärer i de 13 europeiska länderna och analyserades i ett ackrediterat laboratorium. Analysen gjorde ingen skillnad på om resterna fanns i skalet eller i själva fruktköttet. Men Gergely Simon understryker att även om studier visat att det mesta av resterna av bekämpningsmedel återfinns i skalet tas också en betydande del upp av hela grödan via rötterna och löven.

– Vår rekommendation är inte att folk slutar äta äpplen helt och hållet. Vi föredrar naturligtvis ekologiska äpplen, men om du äter konventionella äpplen bör du skala innan du äter dem.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Till Syre >>
Till Syre >>
Till Syre >>
Till Syre >>