För varje dollar som investeras för att återställa natur spenderas trettio på att förstöra den, enligt en ny rapport från UNEP. ”Krisen för den biologiska mångfalden kräver en omedelbar förändring av hur vi mobiliserar finansiella resurser för miljöskydd”.
Vi höjer den globala genomsnittstemperaturen i en hastighet utan motstycke i jordens historia. Likaså förlorar vi biologisk mångfald i en takt som endast överträffats av följderna efter den meteorit som tog död dinosaurierna. Ändå spenderas stora summor pengar på att vända utvecklingen. Problemet är att ännu mer spenderas på att förvärra läget. Den slutsatsen drar FN:s miljöprogram UNEP i en ny rapport.
– Huruvida investeringarna går till att förstöra naturen eller till att skydda den kommer att avgöra om vi lever i klimatutsatta betongdjungler eller i klimattåliga gröna städer, säger Inger Andersen, verkställande direktör för UNEP i en kommentar till rapporten.
Rapporten anger en tydlig väg framåt: fasa ut skadliga investeringar, öka användningen av naturbaserade lösningar med hög integritet och bygga en ekonomi som samverkar med naturen istället för att motarbeta den, skriver UNEP i ett pressmeddelande.
Långt ifrån hopplöst
Det mesta av de naturskadliga investeringarna kanaliseras genom privat kapital inom energisektorn, industri och basmaterial. Men också stora summor av offentliga subventioner går till sådant som fossila bränslen. Totalt rör det sig om 7,3 biljoner US-dollar. Det vill säga trettio gånger mer än de 220 miljarder US-dollar som varje år går till att återställa och skydda natur. Men läget är långt ifrån hopplöst. För att uppnå de globala målen för biologisk mångfald, klimat och markåterställning måste den årliga finansieringen av naturbaserade lösningar öka 2,5 gånger till 571 miljarder US-dollar fram till 2030, enligt UNEP. Det kan låta som mycket – men motsvarar enbart 0,5 procent av global BNP.
”Om man omdirigerar bara en bråkdel av de biljoner som för närvarande spenderas på naturskadliga aktiviteter skulle klyftan kunna överbryggas”, skriver UNEP.
Insatserna är höga, ”utan naturen kollapsar grunden för vår ekonomi”, skriver UNEP vidare och lyfter att 73 procent av naturens vilda djurpopulationer har försvunnit sedan 1973.
”Denna utveckling kan dock vändas genom framåtblickande strategier och en tydlig vision som skyddar planetens hälsa och välbefinnandet för nuvarande och framtida generationer”.
