Världen står inför en växande vattenkris. En ny FN-rapport varnar för att överutnyttjande, föroreningar och klimatförändringar har fört många av planetens vattensystem till bristningsgränsen, med följder som kan märkas även i Sverige.
Världen har gått in i en era av global ”vattenbankrutt”, där överutnyttjande, föroreningar och klimatförändringar hotar både samhällen och ekosystem. Det slår en ny FN-rapport fast, som The Guardian rapporterar om.
Enligt rapporten används vatten i många delar av världen snabbare än det hinner återbildas i floder, jordar och sjöar. Samtidigt töms eller förstörs långsiktiga vattenreserver i grundvattenmagasin och våtmarker. I flera fall har systemen passerat en gräns där de inte längre kan återställas till tidigare nivåer.
Klimatförändringarna förvärrar situationen genom smältande glaciärer och ökade väderextremer, med kraftiga svängningar mellan torka och intensiva regn. Det gör vattenförsörjningen allt mer instabil.
Professor Kaveh Madani, huvudförfattare till rapporten, varnar för att även om inte alla regioner är akut drabbade påverkas världen som helhet. Handel, livsmedelsproduktion och migration binder samman länder, vilket gör att kollaps i vissa avrinningsområden får globala följder. Enligt rapporten lever omkring 75 procent av världens befolkning i länder som klassas som vattenosäkra eller kritiskt vattenosäkra. Runt två miljarder människor bor i områden där marken sjunker till följd av överutnyttjade grundvattenlager.
Konflikter kopplade till vatten har ökat kraftigt sedan 2010. Samtidigt når flera stora floder inte längre havet och allt fler städer har drabbats av så kallade ”dag noll”-situationer*, där vattenreserverna i princip tar slut. Hälften av världens största sjöar har krympt sedan 1990-talet.
Följderna väntas även märkas i Sverige, enligt hydrologiprofessorn Giuliano Di Baldassarre vid Uppsala universitet, som intervjuas av Dagens nyheter. På kort sikt kan utvecklingen leda till högre matpriser, eftersom stora delar av livsmedelsproduktionen sker i vattenstressade regioner. På längre sikt finns även risk för vattenbrist i delar av Sverige, bland annat på Gotland och i Skåne.
Di Baldassarre betonar att vattenkrisen inte kan lösas genom att fortsätta bygga ut dagens infrastruktur med djupare brunnar eller större dammar. Den globala vattenförbrukningen ökar snabbare än tillgången, och även om grundvatten i dag kan användas för att hantera torra perioder tar det ofta decennier eller sekel för dessa reserver att återbildas.
Jordbruket står för omkring 70 procent av världens sötvattenuttag, och mer än hälften av den globala livsmedelsproduktionen sker i områden där vattenlagringen minskar eller är instabil. FN-rapporten efterlyser därför en grundläggande omställning av hur vatten används och förvaltas, med effektivare jordbruk, minskad förbrukning och bättre skydd av naturliga vattenreserver.
Fotnot: *Dag noll: den punkt då en stad eller region inte längre kan leverera ordinarie dricksvatten och tvingas införa nödransonering.
Jordbruket är den största vattenanvändaren
- Jordbruket står för över 70 procent av världens vattenanvändning.
- En stor del av bevattningen sker med grundvatten som utvinns snabbare än det återbildas, vilket gör att många vattenreserver minskar.
- Fyra miljarder människor lever med allvarlig vattenbrist minst en månad om året, och 2,2 miljarder saknar säkert dricksvatten.
- Sedan 1970-talet har glaciärer och våtmarker minskat kraftigt, vilket försämrar den globala vattentillgången.
- Antalet vattenrelaterade konflikter har ökat kraftigt under det senaste decenniet.
FN-universitetets institut för vatten, miljö och hälsa (UNU-INWEH)
