När World economic forum i dag drar igång i Davos så ligger många av världens blickar på det geopolitiska spelet och Donald Trumps hot om strafftullar mot Europa. Men inför mötet har också flera rapporter presenterats, som bland annat visar på den gröna ekonomins enorma ekonomiska potential.
Donald Trumps utspel om Grönland och strafftullar har tagit åt sig en hel del av rampljuset inför World economic forum. Men faktum är att klimatet och grön ekonomi har blivit en allt viktigare del av diskussionerna.
Nyligen släpptes en ny rapport inför mötet, Already a multi-trillion-dollar market: CEO guide to growth in the green economy, som slår fast att klimatomställningen och den gröna ekonomin nu har ett årligt värde som överstiger 5000 miljarder dollar. Det motsvarar cirka 46 000 miljarder svenska kronor, och är mer än sju gånger så mycket som hela Sveriges BNP (6 387 miljarder för år 2024) eller ungefär lika mycket som hela Tysklands årliga BNP.
Dessutom växer investeringarna i denna del av ekonomin snabbt. År 2030 väntas värdet vara över 7 000 miljarder dollar, vilket gör det till den näst snabbast växande sektorn i världen, efter tech-sektorn.
Överlag kan den gröna sektorn vara en vinnande affärsstrategi, skriver rapportförfattarna, som tillägger att vinsterna i denna sektor ökar ungefär dubbelt så snabbt som i andra sektorer. Men givetvis gäller marknadens spelregler även för företag med gröna affärsidéer, tillägger man.
Rapporten visar också att det är Kina som dragit på sig ledartröjan i omställningen. Det är landet ”som ständigt spenderar mer, producerar mer och utmanövrerar andra länder”, skriver rapportförfattarna i sammanfattningen. Hela 659 miljarder dollar satsade landet på investeringar i förnybar energi under 2024. Det är långt framför EU, som kammar hem andraplatsen och totalt satsade 410 miljarder dollar. Ett ”historiskt maktskifte”, där det globala ledarskapet inom grön energi flyttas från väst till öst, skriver rapportförfattarna.
Oron för klimatrisker växer
Varje år presenteras också en global riskrapport inför mötet i Davos. Precis som de senaste åren så hamnar numera klimatet och naturkatastrofer högt upp på listan över de globala risker som anses som mest akuta.
I rapporten har över 900 experter världen över bidragit till en sammanställning av vad de anser är de största riskerna för världen sett till tre tidsaspekter: direkta, på två års sikt och på tio års sikt. Bland de direkta riskerna så hamnar ”statsbaserad väpnad konflikt” överst på listan. 23 procent av experterna valde detta som den största potentiella risken.
På plats nummer två hamnar ”extrema väderhändelser”, som 14 procent av experterna väljer som störst risk. På sjunde plats, med 4 procent av experternas röster, hamnar ”kritisk förändring av jordsystemen”, efter ”geoekonomisk konfrontation”, ”misinformation/desinformation”, ”polarisering av samhället” och ”ekonomisk lågkonjunktur.”
Ser man över en längre tidshorisont, på tio års sikt, så hamnar istället fyra klimatrelaterade risker på de fyra översta platserna på risk-listan. Extrema väderhändelser placeras överst och därefter kommer förlust av biologisk mångfald och ekosystem, kritisk förändring av jordsystemen samt brist på naturresurser.
Rapporten konstaterar också att det finns en tydlig generationsskillnad i svaren. Bland de svarande som är under 30 år så syns en större oro för de klimatrelaterade riskerna än bland andra åldersgrupper. Allra tydligast syns det för risken ”föroreningar”, som hamnar som nummer tre på risklistan enligt denna åldersgrupp.
