I lördags trädde det globala havsavtalet i kraft. Nu går det alltså att skydda områden på internationellt vatten med hjälp av internationell lag. Men mycket måste fortfarande göras i praktiken, och svenska Greenpeace uppmanar nu Sverige att omedelbart ratificera avtalet.
– Vi ska som mänsklighet vara stolta över att det globala havsavtalet nu är på plats. Världen blir lite bättre idag. Avtalet visar att vi genom internationellt demokratiskt samarbete kan ta stora kliv framåt mot en hållbar och rättvis framtid. Man ska inte underskatta hur svårt det har varit att samla så många länder kring förvaltningen av en gemensam resurs, men det går när vi verkligen försöker, säger Frida Bengtsson, Sverigechef på Greenpeace, i ett pressmeddelande.
Det var 2023 som världens länder kom överens om det så kallade BBNJ-avtalet (Biodiversity beyond national jurisdiction). I september förra året hade 60 länder ratificerat avtalet, vilket innebär att det 120 dagar senare, den 17:e januari, kunde träda ikraft.
– Nu när grunden finns på plats kan det verkliga arbetet med att skapa ett nätverk av stora marina reservat äntligen börja. Det finns en stark vetenskaplig konsensus om att stora skyddade områden är det effektivaste sättet att låta livet i havet återhämta sig. Att få själva lagstiftningen på plats var den svåraste biten. Om den politiska viljan finns kan skyddet nu komma på plats relativt snabbt, säger Frida Bengtsson i pressmeddelandet.
Målet: att skydda 30 procent
Havsavtalet är det avtal som gör att de mål om biologisk mångfald som världens länder enades om vid FN-konferensen om biologisk mångfald i Montreal 2022, i Kunming-Montreal-ramverket, kan förverkligas. Nu finns juridiska verktyg för att inrätta marina reservat på internationellt vatten. De internationella vattnen utgör 64 procent av all världens havsyta och hela 95 procent av havsvolymen.
I dagsläget är dock enbart 1 procent av det öppna havet skyddat fullt ut mot industriell verksamhet. Målet i Kunming-Montreal-ramverket är att skydda 30 procent av haven till år 2030.
– Det går att nå målet om att skydda 30 procent av haven till 2030, men det kräver att världens regeringar agerar omedelbart. Att Sverige inte ratificerat avtalet än är pinsamt och bör ske genast. Sverige bör även ansluta sig till initiativet Ocean Pioneers Coalition, en grupp länder med höga ambitioner som vill driva på för ett starkt havsskydd och ett moratorium mot djuphavsgruvbrytning, säger Frida Bengtsson i pressmeddelandet.
Sveriges miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari svarade förra året på en fråga i riksdagen om varför Sverige ännu inte ratificerat avtalet. Hon poängterade i sitt svar att regeringen tillsatt en utredning om hur Sverige kan anpassa sin lagstiftning till EU:s direktiv för att kunna genomföra BBNJ-avtalet. Hon uppger att målet är att Sverige ska ratificera avtalet under 2026.
