Om framställning av biogas kombineras med algodling kan Sverige bli nära självförsörjande på algolja, vilket minskar beroendet av fiskolja och utfiskningen av våra hav. Det visar en ny avhandling från SLU.
Fiskolja används i dag både som djurfoder och som kosttillskott för människor. Men för att producera en enda burk fiskoljekapslar går det åt hela 600 stycken sardiner. De nyttiga fetterna, främst omega-3, har sitt ursprung i alger. Livsmedelsverket rekommenderar algolja till gravida och ammande som inte äter fisk.
En ny avhandling från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) visar att alger för framställning av algolja kan odlas i kombination med rötning av matrester till biogas. I processen bildas nämligen flyktiga fettsyror som kan användas till näring för alger, utan att biogasproduktionen försämras.
– Resultaten visar att Sverige i teorin skulle kunna bli nära självförsörjande på algolja. Det skulle minska beroendet av importerad fiskolja avsevärt och därmed också trycket på vilda fiskbestånd, säger doktorand Louise Bartek på SLU i en kommentar.
Ersätta ägg
Avhandlingen visar även att det skulle gå att ersätta ägg i livsmedel med en biprodukt från framställning av potatismjöl. Svensk produktion av stärkelse ger upphov till 1500 ton proteinrika biprodukter varje år. Potatisproteinet är lika näringsrikt som sojaprotein, men har en proteinstruktur som skadas vid utvinningen av stärkelse, och därtill höga halter av illasmakande ämnen som kallas glykoalkaloider.
Med hjälp av gensaxen Crispr-Cas9 skulle det gå det att ta fram mer lämplig stärkelsepotatis och på så sätt göra biprodukten möjlig för människor att äta, menar Louise Bartek.
– En biprodukt med ett fullvärdigt, växtbaserat protein som kan användas i livsmedel visade sig ge stora miljöfördelar jämfört med den biprodukt vi har idag. En fördel med denna teknik är att stärkelseindustrins processer i stort sett kan förbli oförändrade, säger hon.
Återcirkulering av resurser inom livsmedelskedjan kan ha stora fördelar för klimat och miljö, visar avhandlingen, som betonar att omställningen kräver samverkan.
– För att det här ska fungera i praktiken är det avgörande att svinn och biprodukter görs tillgängliga för återcirkulering och att de används där de gör störst miljönytta. Mina resultat visar att vi kan uppnå betydande klimat- och miljövinster genom att ta vara på de resurser som redan finns i vårt livsmedelssystem, säger Louise Bartek.
