Folk och försvar, med aviserade drönarsköp, skyddsmasktillverkning och övergripande omvärdsoro, är över för i år. Den militära samsynen är stor – kritiska röster om mänsklig säkerhet och folkrätt får fortsatt litet utrymme, enligt Kerstin Bergeå från Svenska freds.
– Vi som förespråkar en bredare syn på säkerhet – som inte begränsas till det militära – hamnar i marginalen, säger hon.
Folk och försvar, som hölls i Sälen mellan den 11 och 13 januari, samlade omkring 400 deltagare – från politiken, militären, myndigheter, akademin, vapenindustrin samt civilsamhället – för att diskutera säkerhets- och försvarsfrågor.
– Konferensen präglas, som vanligt, av en kompakt samsyn. Perspektiv som mänsklig säkerhet och mänskliga rättigheter, där ickevåldsliga och förebyggande metoder prioriteras för att uppnå en hållbar fred, ges lite utrymme, säger Kerstin Bergeå, ordförande i Svenska freds- och skiljedomsföreningen.
Bland talarna fanns statsminister Ulf Kristersson (M), som betonade att den regelbaserade världsordningen står inför det allvarligaste hotet på decennier. Han pratade om Rysslands krig i Ukraina och framhöll att stärkt europeiskt samarbete är viktigt för Sveriges säkerhet.
– Den värld vi känner fortsätter alltså att skakas om. Ta det på allvar – men drabbas inte av panik. Vi ska inte vara rädda – men vi ska vara förberedda, säger han.
Folkrätten
Även oppositionsledaren Magdalena Andersson (S) lyfte behovet av ökad säkerhet, med fokus på Norden och Östersjöregionen. Hon argumenterade bland annat för att Sverige bör verka för att placera multinationella styrkor på Gotland som en del av en gemensam avskräckning.
Det Kerstin Bergeå pekar på som positivt är att båda säger att värnandet av folkrätten måste vara en grundpelare i svensk säkerhetspolitik. På temat ställde hon också en fråga till Kristersson vid hans tal: ”Kan Sverige ingå ett långtgående militärt samarbete (DCA) med en stat som bryter mot folkrätten?”
– Vi kan absolut samarbeta med ett land även när vi kritiserar dem för att de inte tillämpar folkrätten som vi tycker att de ska göra, svarade han.
Inte ett tillfredsställande svar, menar Bergeå.
– Det framstod snarare som att han accepterade att folkrätten blivit just det smörgåsbord den inte får vara, säger hon.
Skyddsmasker
Enligt Kerstin Bergeå var de dramatiska utspelen, som hörts de senaste tre åren, nedtonade. Som exempel nämner hon civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlins uttalande ”Det kan bli krig i Sverige” 2024, som fick kritik för att vara alarmistiskt.
– Ministern för civilt försvar höll visserligen en gasmask i handen under sitt tal i år, men den tycks inte ha blivit viral, såvitt jag har kunnat se, säger hon.
Bohlin berättade i sitt tal att staten har beställt 20 000 skyddsmasker till det civila försvaret, som ett första steg för att säkerställa inhemsk produktionsförmåga av skyddsmasker. Under hans pass, kallat ”Fredens pris”, talade han om de kostnader som följer av försvarspolitiken och att den notan måste betalas på flera sätt, som skattebetalare och medborgare.
Bland uppemot 40 rubriker hade ytterligare en med ordet fred. På kvällspunkten ”Rusta för fred” deltog ärkebiskop Martin Modéus samt representanter från försvarsmakten, Järvaveckan och media.
Fem ministrar fanns med bland talarna. ”Det mörknar i horisonten, både i öster och väster”, inledde försvarsminister Pål Jonson (M) sitt anförande, då han bland annat meddelade att regeringen har beslutat att köpa drönare för fyra miljarder kronor.
”Stor förvirring”
I en kommentar i Dagens nyheter ifrågasätter journalisten Bo Torbjörn Ek frånvaron av tydliga resonemang om USA:s politiska utveckling.
”Å ena sidan att Trumps krav på Danmark skakar Nato, att Danmarks statsminister talar om att presidentens utspel hotar försvarsalliansens existens. Å andra sidan att de svenska toppmilitärerna i Sälen verkar officiellt obrydda om det,” skriver Ek, som menar att en förklaring är att militära företrädare överlåter debatten till politikerna.
Överbefälhavare Michael Claesson ”snuddade” vid Donald Trumps administration i sitt tal, enligt Ek, genom att säga att han inte är ”omedveten om att den amerikanska säkerhetsstrategin ger tydliga uttryck för hur man ser på omvärlden”.
Även Kerstin Bergeå berör en motsägelsefull bild, på frågan om något förvånat henne under årets konferens. Hon beskriver en ”stor förvirring kring viktiga frågor”, som Nato.
– Danmarks statsminister beskrev USA:s hot att ta över Grönland som slutet för Nato som allians. Samtidigt hävdade utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) tvärtom att artikel 5 står fast. Vissa menade att Nato har överlevt kriser tidigare, medan andra hävdade att organisationen inte ens befinner sig i en kris, säger hon.
