Sverige är ensamt i Norden om att sakna ett riktat stöd för ensamstående föräldrar. Nu har forskare räknat på effekterna om ett sådant stöd infördes. Både barnfattigdomen och behovet av kommunalt försörjningsstöd skulle minska, visar en ny rapport.
I dag lever omkring 42 procent av de ensamstående hushållen i Sverige med låg ekonomisk standard, det vill säga en disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten. Med ett så kallat ensamförsörjartillägg i barnbidraget skulle andelen minska till mellan 33 och 38 procent, beroende på nivå.
I den nya rapporten Ensamförsörjartillägg i barnbidraget – även i Sverige? analyseras hur effekterna skulle bli vid tre olika nivåer: 800, 1 250 eller 1 700 kronor per barn och månad. Beräkningarna bygger på mikrosimuleringar med SCB:s Fasit, en beräkningsmodell som simulerar hur ändringar i skatter och bidrag slår mot hushåll och offentliga finanser, och utgår från inkomstdata för 2023.
Fyra gånger högre risk – Sverige sticker ut i Norden
Enligt rapporten har ensamförsörjande föräldrar fyra gånger så hög risk att leva i ekonomisk utsatthet jämfört med samboende barnfamiljer. I ett nordiskt perspektiv är skillnaderna särskilt stora i Sverige. I Danmark, Norge och Finland finns riktade ensamförsörjartillägg kopplade till barnbidraget. Det motsvarar omkring 800 kronor per barn och månad i Danmark och Finland, och drygt 2 300 kronor per barn och månad i Norge.
– Sverige är det enda landet som inte har ett ensamförsörjartillägg kopplat till barnbidraget. Historiskt kan det handla om att vi i Sverige haft en ambitiös familjepolitik men som under senaste kvartseklet fallit tillbaka, säger Tapio Salonen, seniorprofessor i socialt arbete vid Malmö universitet, och författare till rapporten.
Vad ser du som den största begränsningen i dina beräkningar?
– Att detta är bara en av flera förändringar som bör ses över inom detta eftersatta politikområde.
• Rapporten Ensamförsörjartillägg i barnbidraget – även i Sverige? är skriven av Tapio Salonen, seniorprofessor i socialt arbete vid Malmö universitet, på uppdrag av Riksförbundet Majblomman.
Rapporten räknar också på låg inkomststandard, ett mått på absolut fattigdom där hushållets inkomster inte ens räcker till nödvändiga utgifter. Andelen ensamförsörjande hushåll i absolut fattigdom sjunker från cirka 16 procent till mellan 11 och 14 procent, beroende på nivå. Effekterna är särskilt stora bland hushåll med yngre barn. Bland förskolebarn till ensamförsörjande minskar andelen i absolut fattigdom från omkring 30 procent till mellan 20 och 25 procent.
Förskolebarn är mest ekonomiskt utsatta
I rapportens beräkningar har omkring 30 procent av förskolebarnen till ensamförsörjare låg inkomststandard, det vill säga att hushållets inkomster inte räcker till nödvändiga utgifter. Med ett ensamförsörjartillägg i barnbidraget minskar andelen till cirka 20–25 procent, beroende på nivå.
Färre behöver försörjningsstöd
Mellan 2 000 och 4 000 ensamförsörjande hushåll beräknas klara sig utan kommunalt försörjningsstöd om tillägget införs. Enligt rapporten skulle kommunerna spara 180–339 miljoner kronor per år. Den årliga kostnaden för staten beräknas till 2,2–4,7 miljarder kronor, beroende på nivå. Rapporten jämför detta med att barn- och studiebidragens reala värde minskat med totalt 7,4 miljarder kronor sedan 2018.
Om du måste peka ut en sak – vad är den viktigaste slutsatsen i rapporten?
– Att ett föreslaget riktat ensamförsörjartillägg skulle ha en önskvärd träffsäkerhet genom att förbättra ekonomin för många ensamförsörjande föräldrar med svag ekonomi. Kombinationen av att indexsäkra det allmänna barnbidraget med ett riktat tillägg till ensamförsörjarhushåll skulle sammantaget minska både fattigdom och behovet av kommunalt försörjningsstöd, säger Tapio Salonen.
