Militärjuntan i Myanmar har på självständighetsdagen meddelat en omfattande amnesti, samtidigt som kriget i landet fortsätter.
I samband med att Myanmar firade självständighetsdagen den 4 januari uppgav militärjuntan att 6 134 fångar får amnesti och kommer att friges, rapporterar AP. Myanmars juntaledare Min Aung Hlaing uppgav i den statligt kontrollerade tv-kanalen MRTV att även 52 utlänningar kommer att friges och deporteras.
Enligt Reuters kommer även strafftiden för andra fångar att kortas – men med undantag för bland annat grova våldsbrott samt korruptions- och narkotikabrott
Till de fångar som släpptes hörde Ye Htut, informationsminister och talesperson för president Thein Sein i en tidigare junta. Han hade avtjänat två år av ett tioårigt fängelsestraff, bland annat för uppvigling.
Det är ännu oklart om några av de 22 000 personer som bedöms ha fängslats av politiska skäl i Myanmar finns bland de som släpps på söndagen, skriver Omni.
Amnestin sammanfaller med att landet firar 78 år av självständighet sedan det brittiska koloniala styret. Juntan i Myanmar beviljar återkommande amnesti för tusentals fångar i samband med högtider, skriver AP. I november beviljade Myanmars militärjunta också massamnesti till över 3 000 politiska fångar och lade ner åtalen mot 5 580 personer.
Militären avsatte 2021 den valda regeringen, ledd av Nationalligan för demokrati (NLD), i en kupp. Kuppen möttes av omfattande protester och oroligheter. Juntan slog ner protesterna våldsamt och tusentals människor fängslades, däribland NLD-ledaren Aung San Suu Kyi, som enligt Aljazeera. sammanlagt har suttit fängslad i 33 år.
Valet i tre steg
Amnestin kommer samtidigt som juntan driver en ”trefasad valprocess”. Enligt Reuters uppger militären att valdeltagandet i det första valet som hölls den 28 december var 52,13 procent – valet hölls i 102 valdistrikt. Nästa del av valen är planerade till den 11 januari och den 25 januari, skriver Reuters.
Valprocessen har kritiserats bland annat för att oppositionspartier uteslutits – däribland att NLD upplösts – och att nya regler begränsar möjligheten att granska och kritisera valet. Human rights watch har uppmanat omvärlden att inte acceptera valet eftersom det inte bedöms bli fritt eller rättvist.
