När matpriserna steg med en fjärdedel på bara två års tid åt svenskarna 15 procent mindre frukt och grönt, visar en ny rapport från Lunds universitet. Samtidigt är hälsosam mat faktiskt billigare än den kost som människor äter i genomsnitt, enligt en internationell studie.
Matskatteväxling är ett av orden på Språkrådet och Språktidningens uppmärksammade nyordslista för 2025, som släpptes i veckan. Det syftar på en ”föreslagen reform av matmomsen som ska göra hälsosamma livsmedel som frukt och grönsaker billigare medan bland annat läsk och rött kött blir dyrare”.
Och det stämmer att höjda matpriser betyder onyttigare mat på tallriken, visar forskare från Lunds universitet som studerat den historiskt höga matprishöjningen under 2022–2023.
– 25 procent är historiskt unikt. Senast matpriserna gick upp så mycket var på 50-talet, och intressant nog låg krig och osäkerhet bakom även då. Ransoneringen av mat hade slopats och Koreakriget ledde till att importerade varor blev mycket dyrare, berättar Jonas Nordström, forskare i nationalekonomi vid Lunds universitet i en kommentar.
Forskarna har analyserat försäljningsdata från våra största matkedjor och utifrån produkters streckkoder gått igenom vilka varor vi har handlat, och varornas näringsinnehåll. Det visade sig att svenskarna under perioden åt mindre kostfiber och hela 15 procent mindre frukt och grönt, just sådant som vi enligt näringsrekommendationer bör äta mer av. Samtidigt köpte vi mer av varor som läsk och fläskfärs, som vi av hälsoskäl bör äta mindre av.
Norrland sticker ut
Undersökningen visade att det var stora skillnader mellan olika delar av landet. I Västerbottens och Norrbottens län beräknade forskarna att den negativa hälsoeffekten av den ändrade kosten blev dubbelt så stor som i Stockholms län. Orsaken var att norrlänningarna bytte ut mycket av det gröna på tallriken utan att minska mängden mat i stort, som man gjorde i övriga landet.
– Vi köpte hem mindre mat totalt, vilket gjorde att vi fick i oss mindre fett och salt. Därför blev effekterna av att vi åt mindre frukt och grönt inte riktigt så allvarliga som de kunde ha blivit, säger Jonas Nordström och syftar på övriga landet.
Att Norrland sticker ut jämfört med övriga landet kan enligt forskarna ha flera orsaker. Norrlänningar har mer stabila preferenser för vad de äter och har inte mött samma kostnadsökningar för boende som övriga landet, enligt rapporten.
Minskad mängd frukt och grönt just i Norrland är kritiskt enligt forskarna, eftersom förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar redan är betydligt högre där jämfört med övriga landet.
– Ett år med ändrad kost gör ingen större skillnad. Men fortsätter det så här kan det få allvarliga följder för folkhälsan, säger Jonas Nordström.
Nyttigt behöver inte vara dyrare
Bara var tionde svensk äter frukt och grönt enligt näringsrekommendationerna, och nio av tio skulle äta mer frukt och grönt om det vore billigare, visar en opinionsundersökning från tidigare i år.
Men hälsosam mat behöver inte vara dyrare. När forskare från amerikanska Tufts university satte ihop hälsosamma och klimatvänliga dieter för 171 olika länder, anpassade till lokalt tillgängliga livsmedel, och jämförde dem med vad invånarna i genomsnitt åt visade det sig att priset för den nyttiga maten var endast en tredjedel av priset för standardkosten.
Förutom lägre pris hade den billigare matkassen 34 procent lägre klimatpåverkan än standardkassen.
– Det finns situationer där det kostar pengar att minska utsläppen, eftersom det innebär investeringar i ny utrustning och kraftkällor. Men i mataffären är sparsamhet en bra guide till hållbarhet, säger William A. Masters, en av forskarna bakom studien i ett uttalande.
Samtidigt är det inte så enkelt som att billig mat automatiskt är klimatvänlig. Två viktiga undantag som forskarna lyfter är ris och mjölk, som båda är billiga men har höga klimatutsläpp.
Och när forskarna satte ihop en kost som endast fokuserade på att minska klimatbelastningen, landade priset mittemellan standardkosten och den billigaste kosten.
Studien Cost and climate impact of healthy diets worldwide är publicererad i Nature food.
Hälsosam och klimatvänlig matkorg
Måttet på hälsosam och klimatvänlig diet som forskarna använde sig av baserades på den så kallade healthy diet basket (en matkorg för en hälsosam diet), en global standard för hälsosam mat som används av bland annat FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO och Världsbanken, samt nationella regeringar världen över.
Klimatbelastningen från ”healthy diet basket” är ungefär motsvarande EAT-Lancet-kommissionens förespråkade diet.
Tufts university
