Stora risker för diskriminering, för en ökad oro och stress i samhället och för kraftigt ökade kostnader. Remissinstanserna som sågar regeringens förslag om att dra tillbaka permanenta uppehållstillstånd är många. Dessutom ifrågasätts det om det överhuvudtaget finns rättslig grund för att genomföra förslaget.
Regeringens förslag om att införa en lag som drar tillbaka permanenta uppehållstillstånd får kraftfull kritik av majoriteten av de remissvar som lämnats in i tid till att remisstiden gick ut i fredags. Den föreslagna lagen skulle kunna drabba så många som 185 000 svenskar med permanenta uppehållstillstånd, och kritiken kommer från tunga instanser.
Justitiekanslern, JK, avstyrker förslaget och skriver i sitt remissvar att det troligen bryter mot både Europakonventionen och svensk grundlag. Det är ”svårt att se att det föreliggande förslaget uppfyller de krav som Europakonventionen ställer, särskilt vad gäller proportionalitet”, skriver JK och skriver vidare att det ”skulle leda till många och svåra rättsliga prövningar av så väl lagstiftningen som sådan som dess tillämpning i enskilda fall. Det kan vidare inte uteslutas att delar av en sådan lagstiftning skulle kunna bedömas stå i strid med enskildas rättighetsskydd”.
Målsättningen som regeringen fört fram med förslaget är att få fler att ansöka om svenskt medborgarskap. Men ”det torde finnas andra sätt, och betydligt mindre ingripande sätt, att öka incitamenten för en sådan förändring”, skriver JK.
Samtidigt konstaterar JK att det inte gjorts någon djupare analys av de fördelar som regeringen menar skulle väga upp för de negativa konsekvenserna för enskilda personer.
Domstolsverket avstyrker också förslaget, och ifrågasätter om det överhuvudtaget finns rättsliga förutsättningar för att återkalla permanenta uppehållstillstånd.
”Denna principiella fråga borde enligt Domstolsverkets mening vara utredd i sådan grad att det inte råder något tvivel om ställningstagandet. Det aktuella förslaget innebär också att kostnader för de rättsvårdande myndigheterna och kostnader för offentliga biträden kommer att uppgå till mycket betydande belopp”, skriver myndigheten, och tillägger att det därför är oklart om de ”rättsvårdvårdande myndigheterna kommer att bedriva ett effektivt arbete eller arbete i onödan”. Domstolsverket frågar sig därför om det är ”god hushållning av skattemedel att genomföra förslaget på dessa premisser.”
Kritiska universitet och fack
Universiteten i Göteborg och Uppsala avstyrker också förslaget. Göteborgs universitet skriver via sin juridiska institution att förslaget, som handlar om att återkalla ett så kallat ”gynnande förvaltningsbeslut”, ”står i strid med grundläggande rättsstatliga principer, rättsäkerhetsprincipen och det principiella förbudet mot retroaktiv lagstiftning”.
Uppsala universitet är inne på samma spår och skriver: ”att öppna upp för att göra ett sådant avsteg från grunderna i den svenska förvaltningsrätten för att uppnå ett politiskt mål är farligt och skadar den svenska rättsstaten.”
Även fackförbunden LO, TCO och Saco avstyrker förslaget. LO skriver att förslaget ”strider mot grundläggande demokratiska principer och respekten för alla människors lika värde och rätt.”
”Skadar tilliten i samhället”
Svenska kyrkan avstyrker också förslaget i sin helhet och skriver i ett pressmeddelande att förslaget ”väcker allvarliga frågor om rättssäkerhet och människovärde”.
– För människor med erfarenhet av flykt är trygghet och stabilitet avgörande för livskvalitet och möjlighet till integration. Om staten skulle återkalla permanenta uppehållstillstånd som redan beviljats, skadar man rättssäkerheten, tilliten och känslan av att vara välkommen i samhället. Allt detta skapar hinder för integrationen och samhällstilliten säger ärkebiskop Martin Modéus i pressmeddelandet.
Svenska kyrkan poängterar också att förslaget riskerar att drabba så många som 16 800 barn och skriver i sin remiss att:
”Det permanenta uppehållstillståndet har inneburit trygghet och stabilitet, något som nu hotas. Barnen riskerar att återigen hamna i en tillvaro präglad av osäkerhet, väntan och av tillfällighet. Det kan leda till stress och ohälsa vilket får negativa konsekvenser för barnens utveckling och möjlighet att tillgodogöra sig utbildning. Förslaget innebär därmed en försämring av de rättigheter som barn tillerkänns i barnkonventionen.”
Även Barnombudsmannen avstyrker förslaget med hänvisning till barns rättigheter, och skriver att de ser ”en stor risk att ett flertal rättigheter i enlighet med barnkonventionen kommer påverkas negativt för de barn som berörs. Till exempel rätten till icke-diskriminering (artikel 2), rätten till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6), rätten till bästa möjliga hälsa (artikel 24) och rätten till den levnadsstandard som krävs för barnets utveckling (artikel 27).
Unicef sällar sig till kören av kritiska röster som lyfter barnperspektivet: ”En utmönstring av permanenta uppehållstillstånd innebär att ett stort antal barn riskerar att leva i en ovisshet och oförutsebarhet som inte är förenligt med deras bästa enligt barnkonventionen.”
”Stora risker för diskriminering”
Diskrimineringsombudsmannen, DO, avstyrker också förslaget. ”Att införa retroaktiv lagstiftning på det här området är en exceptionell åtgärd som riskerar att undergräva rättssäkerheten och skada förtroendet för rättsstaten”, skriver myndigheten.
Dessutom, menar myndigheten att förslaget ”innebär stora risker för diskriminering och hinder för tillgång lika rättigheter och möjligheter för bland annat kvinnor, barn och unga, äldre, personer med funktionsnedsättning samt personer med vissa etniska tillhörigheter. Därtill riskerar förfarandet att strida mot principen om barnets bästa.”
Dessutom lyfter DO ”det problematiska i hur utredningen likställer ”asylinvandring” med så kallade ”integrationsproblem” såsom arbetslöshet, bidragsberoende, kriminalitet, hedersrelaterat våld och förtryck samt framväxten av parallella samhällen”. DO hänvisar till en granskning som Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI) gjorde av Sverige i somras, och som såg med oro på hur man allt oftare likställer invandring och etnicitet med kriminalitet i det politiska samtalet.
”ECRI uppmanade därför att offentliga personer, direkt, bestämt och offentligt tar ställning mot rasistisk och hbtqi-fobisk hatretorik, och med skärpa reagerar på alla sådana uttryck med kraftfulla uttalanden mot hatretorik”, skriver DO.
Bristfällig analys
Svenska Röda korset är djupt kritisk till förslaget, som de menar skulle slå extra hårt mot ”barn, kvinnor och personer med psykisk ohälsa samt för de individer som erhållit uppehållstillstånd grundat på gymnasielagen”.
”Trots att utredningen visserligen noterar detta är analysen bristfällig och konsekvenserna underskattas. Detta riskerar att leda till ett omfattande humanitärt lidande och rättighetskränkningar som inte tas på tillräckligt stort allvar”, skriver organisationen vidare i sin remiss.
”Vi ser mycket allvarligt på att utredningen inte har grundat sina förslag på forskning eller beprövad erfarenhet. Detta är särskilt anmärkningsvärt eftersom det, i motsats till utredningens uppfattning, finns ett flertal forskningsrapporter och studier som tydligt visar vikten av permanenta uppehållstillstånd för att främja integration och etablering i samhället”, skriver Röda korset.
Migrationsverket ser å sin sida att det finns en risk för att utredningen kraftigt har underskattat vad det skulle kosta att genomföra lagstiftningen.
”Om samtliga dessa ärenden skulle omfattas av en komplex handläggning kan den totala kostnaden för prövningen bli närmare sex miljarder kronor, till skillnad från de 1,2 miljarder som utredningen uppskattar”, skriver myndigheten i ett uttalande.
– Vi kan konstatera att utredningens förslag skulle få mycket stor påverkan på Migrationsverket och kräva mer resurser till myndigheten. Flera faktorer kommer också att påverka i vilken hastighet Migrationsverket kan genomföra de föreslagna förändringarna, även om myndigheten tillförs medel. Migrationsverket befinner sig redan nu i ett ansträngt läge utifrån implementering av bland annat migrations- och asylpakten tillsammans med en i övrigt hög nationell reformtakt, säger generaldirektör Maria Mindhammar i uttalandet.
Enligt tidningen Arbetsvärlden, som gått igenom samtliga inkomna remisser, så är det ingen av remissinstanserna som ger sitt direkta stöd till lagförslaget. 7 av 10 avstyrker det uttryckligen och av de totalt 14 instanser som ställer sig neutrala (av totalt 56 svarande) så har 12 stycken ändå kritik att ge.
