Meta, Google, Tiktok … det finns gott om företag vars affärsmodell bygger på att samla in så mycket information som möjligt om oss och använda den i reklamsyfte. Men det finns också metoder för att skydda sin integritet när man är aktiv på nätet. Här listar vi några av dem.
Varför ska jag bry mig?
Så länge som jag inte gör något brottsligt är det väl inget problem att teknikjättarna samlar in en massa information om mig, eller? Så kan man förstås tänka, men problemet som många pekar på är att vi inte vet exakt hur informationen används – eller hur den kan komma att användas i framtiden. Vad vi vet är att alla de stora plattformarna som Google, Meta, Youtube och X använder din data för att skräddarsy och anpassa sina tjänster, annonser och marknadsanalyser. Är du en 40-årig man som bor i en småort (för att ta mig själv som exempel) är det till exempel förmodligen mer troligt att du kommer att få se reklam för Sverigedemokraterna än om du är en 20-årig kvinna som bor i en storstad. Nästan all data som du delar med dig av i sociala medier används också för att anpassa flödet för att få dig att stanna kvar längre och för att du ska exponeras för så mycket reklam som möjligt.
Detta kan i sig vara problematiskt eftersom det gör det lätt att fastna. Men informationen kan också användas på andra sätt. När man skapar ett konto kan man, utan att man tänker på det, till exempel råka godkänna att informationen får säljas vidare till andra företag eller att dina foton och andra data får användas i kampanjer. Hypotetiskt kan man också tänka sig att dina personliga uppgifter säljs till stater vars mål är att samla information om medborgarna för att bättre kunna kontrollera dem. Även om det är otillåtet i dag så innebär det inte att det aldrig sker, eller att det inte kan komma att bli tillåtet i framtiden. Dessutom finns alltid risk för dataintrång vilket gör att hemliga uppgifter och lösenord kan läcka ut, även om det inte är avsikten.
Sedan i maj i år kan också Meta (som äger Facebook och Instagram) använda all offentlig information om dig – inklusive bilder, inlägg och kommentarer – till att träna sina AI-verktyg, åtminstone så länge som du inte har sagt uttryckligen nej till det.
Varför är europeiska alternativ bättre än amerikanska?
Ett viktigt skäl till att europeiska alternativ ofta är bättre är att integriteten har ett starkare skydd i EU-lagstiftningen än i den amerikanska. Det betyder förstås inte att alla europeiska alternativ är perfekta, men GDPR-lagstiftningen gör till exempel att det finns mer transparens kring hur data samlas in och används. Ytterligare ett skäl är den så kallade Cloud Act-lagstiftningen som finns i USA och som gör det möjligt för amerikanska myndigheter att begära ut data från alla amerikanska företag, även om den lagras utanför USA. Vanligtvis krävs det att en domstol gör gällande att det är sannolikt att ett brott har ägt rum eller kommer att göra det för att myndigheterna ska kunna begära ut uppgifterna. Men det finns också juridiska kryphål som gör det möjligt för myndigheterna att i vissa fall begära ut uppgifter utan någon domstolsprövning.
Byta webbläsare och operativsystem
Att byta webbläsare kan vara en bra idé, inte bara för att skyddas sin personliga integritet utan också för att bryta den maktkoncentration som finns i dag. I dag ägs några av de största webbläsarna som Safari, Chrome och Edge av samma företag som äger de stora operativsystemen och sökmotorerna, alltså Apple, Google och Microsoft. Mozilla Firefox är kanske den mest kända sökmotorn som både är gratis och som bygger på öppen källkod. Men det finns även andra som Librewolf, som är en anpassad version av Firefox med ytterligare integritetsskydd och säkerhetsfunktioner, eller Brave som har ett inbyggt annonsskydd.
Vill du byta hela operativsystemet så rekommenderas oftast Linux, som egentligen är en hel familj av operativsystem som består av samma kärna. Linux kommer ur GNU-projektet som började utvecklas redan på 80-talet och som bygger på helt fri programvara och öppen källkod. Ubuntu, Fedora och Mandriva är olika exempel på distributioner som bygger på Linux operativsystem och som riktar sig till vanliga användare.
Mail och sociala medier
Som vi redan varit inne på är sociala medier, men också mejlen, några av de ställen där den personliga integriteten är som mest utsatt.
Gmail ägs som bekant av Google, Outlook av Microsoft och Icloud av Apple. Men det finns förstås många alternativ, Proton mail är en end-to-end* krypterad mailtjänst med ett starkt integritetsskydd som härrör från Schweiz. Några andra alternativ är Tutanota och Mailbox.org som båda är tyska.
När det gäller sociala medier så har både Mastodon och Bluesky ett liknande gränssnitt och funktionalitet som X, men bygger på öppen källkod och använder inte algoritmer som övervakar allt du gör. Detsamma gäller för Pixelfed som kan ersätta Instagram. Om du främst använder Messenger för att chatta med andra så finns det en mängd säkrare alternativ, till exempel Signal (som visserligen är amerikanskt men som är krypterad och som drivs ideellt), Session och Briar.
Andra tjänster
Som alternativ till Google finns till exempel Mojeek och Qvant som inte spårar användare eller baserar resultaten på deras profiler. Vill man lagra filer säkert utan att det tar upp plats på hårddisken så kan man använda exempelvis Proton Drive eller Internxt som båda har end-to-end-kryptering.
Det finns även massor av alternativ till streamingtjänster som Youtube, Spotify och Netflix som inte spårar användarna, som är helt fria eller som ger en rättvis ersättning till upphovspersonerna. Några exempel är PeerTube (decentraliserad videoplattform), Libreflix (plattform för fri streaming av oberoende filmer och dokumentärer) och Resonate (kooperativ musikplattform).
Ett problem med de mindre plattformarna kan ibland vara att de har ett betydligt mindre utbud än de stora. Det finns dock etiska alternativ till Spotify som har ett liknande utbud, till exempel amerikanska Tidal.
*End-to-end-kryptering innebär att att bara avsändaren och den slutliga mottagaren av ett meddelande kan läsa det i klartext. Under själva överföringen är det krypterat vilket förhindrar hackare, tjänsteleverantörer och myndigheter från att ta del av informationen.
Källor: Internetkunskap.se, Techlaw.se, Nordvpn.com, Frikopplad.nu
