Prenumerera

Logga in

Radar · Inrikes

Psykisk ohälsa slår mot privatekonomin – nära fyra av tio söker hjälp hos anhöriga

Ekonomisk stress är vanligt bland personer med psykisk ohälsa och kan bidra till både försämrat mående och social isolering, visar en ny rapport från RSMH.

Psykisk ohälsa och ekonomisk utsatthet går ofta hand i hand. Det visar RSMH:s nya rapport Mat eller medicin.

Nära fyra av tio personer som upplevt psykisk ohälsa det senaste året har tvingats be närstående om ekonomisk hjälp. Det visar en ny undersökning som Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH) presenterar i rapporten Mat eller medicin.

– Det är oacceptabelt. Trygghetssystemen behöver reformeras för att hjälpa i stället för att stjälpa människor, säger Kristina Båth Sågänger, ordförande för RSMH, i ett pressmeddelande.

Undersökningen bygger på en mätning från analysföretaget Verian samt en enkät bland RSMH:s medlemmar. Där uppger sju av tio att de behövt ekonomisk hjälp från närstående.

Avstår nödvändig medicin

Psykisk ohälsa påverkar ofta privatekonomin, samtidigt som ekonomisk stress kan förvärra måendet. Enligt rapporten har två av tio haft svårt att klara löpande utgifter som hyra, mat och räkningar. Bland personer som haft psykisk ohälsa under de senaste tolv månaderna är andelen ännu högre.

I rapporten framgår bland annat att: 

  • Nära 4 av 10 (37 procent) som upplevt psykisk ohälsa det senaste året har behövt be närstående om ekonomisk hjälp. Bland RSMH:s medlemmar är det fler, 7 av 10.  
  • 7 av 10 personer som upplever eller har upplevt psykisk ohälsa har någon gång känt sig isolerade.
  • 2 av 10 som upplever eller har upplevt psykisk ohälsa har upplevt att de inte klarar löpande utgifter som hyra, mat och räkningar. Ännu fler, 28 procent, bland dem som upplevt psykisk ohälsa de senaste 12 månaderna.    
  • 7 procent har avstått nödvändiga läkemedel för att det är för dyrt. Bland RSMH:s medlemmar gäller det nästan var tredje svarande. 

Rapporten visar också att sju procent avstått nödvändiga läkemedel av ekonomiska skäl. Bland RSMH:s medlemmar gäller det nästan var tredje person.

– Det blir en ond cirkel där ekonomisk, social och psykisk hälsa påverkar varandra. Att behöva ta hjälp av närstående kan vara starkt skambelagt och förvärra ett redan dåligt mående. Dessutom har inte alla någon att fråga, säger Kristina Båth Sågänger.

Skambelagt

Flera av RSMH:s medlemmar vittnar i rapporten om skam och stress kopplad till ekonomisk utsatthet. En person beskriver hur hen, trots ett långt arbetsliv, upplever sig bli straffad ekonomiskt när ohälsan slår till.

– Att leva i fattigdom är att leva i konstant stress. Människor kan återhämta sig och må bättre, men då krävs fungerande trygghetssystem. I dag ser vi motsatsen, säger Kristina Båth Sågänger.

RSMH efterlyser nu höjda ersättningar och reformerade trygghetssystem som bättre tar hänsyn till personer med psykisk ohälsa.

”När trygghetssystemen urholkas, när psykiatrin går på knäna, när välfärden inte längre bär, när få gemenskaper finns och när bristen på medmänsklighet i mötet med samhällets institutioner förvandlar livssituationer till en kamp för överlevnad. Då skapas inte bara svår stress och otrygghet. Då skapas lidande. Då skapas fattigdom. Då skapas ensamhet. Då skapas suicidrisk. Det är inte en slump –  det är en konsekvens.” Ur rapporten Mat eller medicin.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Till Syre >>
Till Syre >>
Till Syre >>
Till Syre >>