Sju av tio svenska organisationer som vardagligen kommer i kontakt med människor i social och ekonomisk utsatthet upplever att behoven har ökat de senaste tre åren. Tre av fyra tror också att behoven kommer öka ytterligare. Det visar en ny rapport från svenska Röda korset, som bygger på mer än hundra enkätsvar.
I rapporten Humanitärt bokslut 2025 har Röda korset sammanställt svar från totalt 109 organisationer i alla Sveriges län om hur de ser på hur behovet av hjälp har utvecklats de senaste åren. Bland de som svarat på enkäten finns flera lokala grenar av Röda korset, men också andra hjälporganisationer såsom Svenska kyrkan, Stadsmissionen, Frälsningsarnen och många fler.
Den gemensamma bilden som organisationernas svar målar upp är att behoven av hjälp har ökat de senaste tre åren. Så många som sju av tio organisationer ser en ökad utsatthet.
Framför allt syns en ökning bland de som söker sig till organisationerna för matutdelning av olika slag. 77 procent av de organisationer som delar ut mat har tvingats öka sin verksamhet.
– Dessvärre bekräftar detta det vi hört vittnas om under året, om en nedåtgående spiral som jag tror få i Sverige riktigt känner till. Köerna till matutdelningen blir längre och längre för varje vecka. Och vi som organisation säger ju att vi självklart finns till för att hjälpa till i kris. Vi kommer alltid göra vårt yttersta för att möta behoven hos den som söker sig till oss. Men när människors rätt till mat hotas i ett välfärdsland som Sverige, då är någonting fel. Staten ska ge ett skyddsnät. Men vi ser att allt fler faller igenom det skyddsnätet, säger Ulrika Modéer, generalsekreterare för Svenska Röda Korset, till Syre.
Många hungriga på måndagmorgonen
Hon berättar om hur Röda korsets ungdomsförbund, som bland annat ser till att barn kan få frukost på många skolor, har märkt av en förändring bland dem som kommer.
– Till en början så kom många till frukostarna för att det betydde mycket för gemenskapen. Men det de vittnar om nu är att många som kommer på måndagmorgonen är väldigt hungriga, vilket troligen handlar om att de inte fått tillräckligt med mat under helgen, säger Ulrika Modéer.
Rapporten visar också att allt fler grupper söker hjälp, såsom ensamstående föräldrar, arbetslösa, personer med psykisk ohälsa och sjukskrivna. De bakomliggande orsakerna till förändringen är flera. Ökande kostnader och inflation är en delförklaring, men också att de sociala trygghetssystemen urvattnas. En sak som Röda korset länge påpekat vore en viktig åtgärd är att höja och indexera barnbidraget, så att det också höjs i takt med att kostnader i samhället ökar.
– Vi har länge tryckt på att barnbidraget behöver höjas, för det är en av de mest effektiva insatserna vi har. Den utsatthet vi ser nu riskerar att förvärras, bli till en negativ spiral och följa med i generationer, säger Ulrika Modéer.
Risk att behoven ökar de närmsta åren
Tre av fyra organisationer befarar också att utsattheten kommer att öka under de kommande två åren. Detta då vi ännu inte har sett konsekvenserna av flera förändringar i trygghetssystemen, såsom regeringens bidragsreform och den förändrade a-kassan.
För att ta tag i situationen behövs bland annat ett indexerat barnbidrag och bostadsbidrag, menar Röda korset. Man skulle också vilja se ett ökat samarbete mellan civilsamhället och stat och kommuner, genom till exempel Idéburet offentligt partnerskap (IOP), som används på flera håll redan idag.
Såväl Röda korset som flera andra organisationer har märkt av att behovet att få hjälp i kontakten med olika myndigheter också har ökat.
– Vi har blivit lite av ett komplement till statens servicecenter. Eftersom vi är välkända också internationellt så är det väldigt många som har stort förtroende för oss och som väder sig till oss för att få om vilka rättigheter de har, säger Ulrika Modéer, och betonar att ett utökat samarbete med staten därför är viktigt.
”Många hamnar mellan stolarna”
Men att behoven ökar kan också tyda på att staten har dragit sig undan från sitt ansvar. Bland kommentarerna som kommit från organisationerna i rapporten hör till exempel ”Det är svårare för människor att få tillgång till välfärdssystemet”, ”det har blivit svårare att få ekonomiskt bistånd” och det ”digitala utanförskapet skapar stor social utsatthet”.
Malin Hjertquist, Diakon i Svenska kyrkan i Alvesta församling, intervjuas i rapporten och säger:
– Det är många som hamnar mellan stolarna. Det handlar i grund och botten om pengar, vem som ska ta ansvar för en individ. Människor slussas ofta mellan olika instanser: socialförvaltningen, socialpsykiatrin, olika myndigheter. Det finns sällan någon som har ett helhetsgrepp om individens situation.
Även Vilda Kidz, en organisation i Norrbotten, har intervjuats i rapporten. Grundaren Anna Karlsson berättar att de sett en enorm ökning av behoven sedan pandemin och att den ökningen hållit i sig.
– Det finns fortfarande många som tror att det inte finns fattigdom i Sverige. Folk tror att våra skyddsnät fungerar perfekt, men det finns stora luckor. Och jag tycker inte att det ska vara de ideella föreningarnas ansvar att täcka upp för samhällets brister. Alla dessa barn är faktiskt samhällets ansvar. Om vi inte gör någonting nu, så blir det en katastrof längre fram, säger hon.
Ulrika Modéer betonar att det finns mycket att göra från politskt håll.
– Politikerna måste öppna ögonen se verkligheten som den är. De som har det relativt bra i Sverige idag ser inte den här utsattheten. Men politiken måste se den och göra något åt det.
