Från och med i dag rivs sekretessen mellan olika myndigheter, för att göra det lättare att bekämpa brottslighet och bidragsfusk. Men det kommer inte leda till en automatisk, drastisk förändring i informationsutbytet, spår justitieminister Gunnar Strömmer.
Redan den första april i år infördes nya regler som gör myndigheter skyldiga att dela med sig av uppgifter till Polisen och andra brottsförebyggande myndigheter. I dag, den 1 december, införs mer generella regler som gör att alla myndigheter, regioner, kommuner och andra aktörer som omfattas av offentlighetsprincipen kommer att behöva dela med sig av information sinsemellan.
Men erfarenheten av hur reglerna som infördes i april har använts visar att det inte skett jättestora förändringar i informationsdelningen till polisen, i alla fall inte enligt vad justitieminister Gunnar Strömmer märkt av när han pratat med poliser runtom i landet.
– Den samlade bilden är inte att man får svaret att nu är det ett väldigt tryck i informationsgivningen, säger han på en pressträff under måndagen.
Han konstaterar att det måste till ett starkare ledarskap och nya arbetssätt på myndigheterna för att få till en förändring i den skala som regeringen vill se.
Han tror samtidigt att det med de nya reglerna blir tydligare för myndigheter. Den nya huvudregeln är att man gör rätt när man delar information för att förhindra och bekämpa brottslighet, bidragsfusk och andra felaktigheter.
– Sen är det ändå så att i det konkreta fallet måste man göra en avvägning. Intresset av sekretess ska i det konkreta fallet vägas mot intresset av att det lämnas ut. Men utgångspunkten ska vara att det ska lämnas ut, säger Strömmer.
De nya reglerna har fått omfattande kritik i flera remissinstanser för att skapa godtycke, felhantering och intrång i den personliga integriteten. Bland annat varnar Akademikerförbundet SSR för att det kan leda till att människor avstår från att söka hjälp från socialtjänsten – av rädsla för att deras uppgifter hamnar hos polisen.
