I tre dagar pågår protester utanför riksdagen mot Tidö-regeringens beslut att avskaffa spårbytet, som gav personer med avslag på sin asylansökan möjlighet att få arbetstillstånd. Fereshteh Javani från Iran har jobbat i flera år men riskerar nu att bli av med sitt uppehållstillstånd.
39-åriga Fereshteh Javani har skaffat ett nytt liv i Sverige tillsammans med sin sambo Amir Rezanezhad och har arbetat i flera år som personlig assistent. Tack vare möjligheten till så kallat spårbyte kunde paret söka arbetstillstånd efter att ha fått avslag på asylansökan. Men den 1 april slogs deras liv i spillror. Då avskaffade Tidöregeringen spårbytet, och för tre månder sedan tvingades Javani sluta jobba som personlig assistent då hennes arbetstillstånd drogs in som ett reslutat av regeringsbeslutet eftersom beslutet också gäller retroaktivt – och nu väntar Fereshte på att i värsta fall utvisas.
– Avskaffandet av spårbyte är ett omänskligt beslut och svek mot oss som kämpat och gjort allt rätt. Vi hade jobb och vi litade på staten och uppfyllde alla de krav som ställdes. Vi började bygga våra nya liv här och nu, nu slås allt sönder. De har förstört våra liv, säger Fereshteh Javani och fortsätter:
– Det är inte bara vi som drabbas, utan också våra familjer som kommer förlora sina uppehållstillstånd. Och de barn som fötts i Sverige och levt hela sina liv här.
”Omänskligt”
Lagändringen drabbar tusentals personer, närmare bestämt 4700 enligt Migrationsverkets uppskattning, vilket nätverket Vi är 4 700 arbetare har tagit fast på. Fereshteh Javani är drivande och har hållit tal på två av nätverket Septemberupprorets demonstrationer under hösten, och i går inleddes en tre dagars demonstration utanför riksdagen i Stockholm.
Vad hoppas du ska hända?
– Vi kräver att de tar våra liv på allvar och att den nya lagen inte ska gälla retroaktivt. Vi är inte bara några siffror utan människor med familjer som gjort allt det krävts av oss. Det är omänskligt och felaktigt att införa detta retroaktivt, säger Fereshteh Javani.
Vad menas med spårbyte?
- Huvudregeln för att få uppehålls- och arbetstillstånd är att man har ansökt om och fått sitt tillstånd innan man kommer till Sverige. Personer som har fått avslag på sin asylansökan har däremot kunnat ansöka om uppehålls- och arbetstillstånd på grund av anställning utan att lämna Sverige, och därmed ”byta spår” från asyl till arbete.
- Från och med den 1 april så togs den möjligheten bort. Det är cirka 4 700 personer i Sverige som berörs av spårbyte.
Nätverket Vi är 4 700 arbetare organiserar alla som drabbats av att spårbytet har rivits upp och som nu väntar på utvisning. Gruppen har anordnat flera demonstrationer och delar regelbundet ut flygblad. Bland medlemmarna finns allt från busschaufförer och lärare till lagerarbetare, undersköterskor och läkare.
Vi är 4 700 arbetare, Offensiv.Lyckad löneförhandling
Fereshteh Javani har bott i Sverige i sex år. När hon 2023 fick nej på sin asylansökan sökte hon istället arbetstillstånd – och fick det, och började jobba som personlig assistent. Kort därefter höjde regeringen försörjningskraven för arbetstillstånd från 13 000 kronor till 27 000 kronor. Fereshteh Javani lyckades dock få sin arbetsgivare att höja lönen så att hon klarade den nya beloppsgränsen.
– Vi övertygade vår arbetsgivare att ge oss en så stor lönehöjning, säger Fereshteh Javani.
Enligt Migrationsverket kommer de flesta som fått uppehållstillstånd på grund av arbete genom spårbyte att behöva lämna Sverige när deras tillstånd löper ut. I de flesta fall kommer de även behöva lämna EU och Schengenområdet.
Kan inte återvända
Om de har ett anställningsavtal kan de ansöka om ett nytt uppehållstillstånd på grund av arbete, men detta behöver dock göras från deras hemland eller från ett annat land där de har tillstånd att bo – något som är omöjligt för de som flytt. Fereshteh själv kommer till exempel från Iran, där hon hotas till livet på grund av sin kritik mot regimen.
– Jag kan inte säga att det gäller alla 4 700 men vi är många som inte vågar åka till våra hemländer. Hoten mot många av oss gäller fortfarande.
Även flera av de remissinstanser, däribland Institutet för mänskliga rättigheter, Svenska Röda korset och Sveriges advokatsamfund, har kritiserat lagändringen och menar att reglerna om verkställighetshinder tillämpas alltför restriktivt. De anser att det borde vara möjligt att överklaga* beslutet och varnar för att rättssäkerheten urholkas.
*Enligt 12 kap. 18 § utlänningslagen ska Migrationsverket pröva om det finns verkställighetshinder som kan utgöra en grund för att bevilja uppehållstillstånd, även om ett tidigare beslut om utvisning har meddelats. Dessa hinder kan vara av praktisk eller medicinsk natur och prövningen av dessa ska ske i ett separat beslut. Beslut som fattas enligt denna paragraf är inte överklagbara.
