Naturvårdsverket har idag presenterat sitt förslag över vilka arter som bör vara fridlysta i Sverige. Listan innehåller totalt 255 arter. Men det borde vara fler, menar WWF, som är kritiska till att regeringen vill förändra fridlysningsreglerna.
Ålen ser ut att bli en nykomling på listan över fridlysta arter i Sverige, liksom igelkotten. Totalt föreslår Naturvårdsverket att 255 arter klassas som fridlysta. Det kan jämföras med dagens antal, som är 238.
Listan är preliminär, och det beror delvis på att regeringen vill förändra reglerna kring fridlysningen, något som Syre tidigare skrivit om. Förändringarna handlar både om vilka arter som ska få klassas som fridlysta, men även vilka effekter fridlysningen ska kunna få, så att ”förbuden inte i onödan försvårar för verksamheter och åtgärder”.
Helene Lindahl, handläggare på artenheten på Naturvårdsverket, säger i ett pressmeddelande att ”med uppdraget följde kriterier från regeringen på vad som kan leda till att en art blir fridlyst. Vi har tolkat dem och sammanställt listan”.
Än så länge har regeringen inte beslutat om de föreslagna reglerna. Därför kan den slutliga listan komma att uppdateras längre fram.
– Innan reglerna finns på plats går det inte att göra en färdig bedömning. Det är endast regeringen som kan besluta om ändring av vilka arter som ska vara nationellt fridlysta, säger Helene Lindahl i pressmeddelandet.
”Riskerar bli tandlöst”
Världsnaturfonden WWF välkomnar de nya förslagen, men är kritisk till att inte fler arter hamnat på listan, och att de nya reglerna riskerar att bli tandlösa.
– Positivt är att fler arter som är starkt hotade på rödlistan (EN) nu föreslås omfattas av fridlysning. Till exempel föreslås ett flertal arter av svampar, fjärilar och lavar, jämfört med de fåtal bland dem som är fridlysta idag. Fridlysningen för dessa arter riskerar dock att bli tandlös om fridlysningsreglerna ändras så som regeringen föreslagit, det vill säga att hänsyn inte ska krävas för fridlysta starkt hotade arter inom skogsbruket och jordbruket, säger Emelie Nilsson, expert på naturvårdspolicy på WWF, i ett pressmeddelande.
Men fler arter borde vara med på listan, menar WWF. Till exempel är flera arter som idag är fridlysta inte med i föreslaget, såsom exempelvis ekoxe, doftticka, väddnätfjäril och ett flertal kärlväxter.
– Syftet med fridlysningen framstår som otydligt. Flera arter med lägre hotstatus föreslås nu tas bort. Majoriteten av arterna som föreslås minskar väldigt mycket eller är väldigt sällsynta och en del mycket svåra att identifiera. Det gör att fridlysning blir ett verktyg för arter i ett kritiskt läge. Det pedagogiska värdet för allmänheten minskar. Exempelvis finns mycket få arter som är välkända men med lägre hotstatus med, med undantag för igelkotten, säger Emelie Nilsson i pressmeddelandet.
Jordbrukslandskapets arter är också kraftigt underrepresenterade i förslaget, vilket WWF anser är en brist. Det är en följd av att styrningen i uppdraget är för hård, vilket drabbar exempelvis jordbruksarter, skriver WWF, som tillägger att även arter som kräver aktiv skötsel ska kunna fridlysas.
