Expansionen av boskapsskötsel bidrar mest till skövlingen av Amazonas men för svenskarnas bidrag till skövlingen spelar kaffedrickande störst roll.
En ny rapport, Amazon footprint report 2025, visar att avskogningen i Amazonas främst drivs av inhemsk efterfrågan. Störst påverkan har boskapsskötsel, följt av sojaodling men också internationell handel. Där den svenska konsumtionen bidrar till förlusten av regnskog har kaffe gått om nötkött som den produkt som påverkar avskogningen mest.
Bakom rapporten står Världsnaturfonden WWF tillsammans med Stockholm environment institute och Chalmers. Och enligt forskarna är studien den första som ger en detaljerad bild av drivkrafterna bakom avskogningen i Amazonas och dess kopplingar till lokal och global handel. I studien har forskare använt satellitbilder av markanvändningen i Amazonas, och kopplat ihop med data om jordbruksproduktionen och handelsflöden.
Martin Persson, biträdande professor på Chalmers och en av rapportens författare, tycker att den breddar bilden av hotet mot regnskogen.
– Dels eftersom den rent geografiskt går ner på väldigt lokal nivå – i många fall ända ner på kommunnivå – dels eftersom den inkluderar all jordbruksproduktion i regionen och kopplingen både till lokal och global konsumtion, säger han i ett pressmeddelande.
Sverige: Kaffe påverkar mest
I Sverige har ”sedan flera år tillbaka” kaffet en högre påverkan på Amazonas avskogning än konsumtionen av soja. Enligt den senaste mätningen, från 2022, har kaffe numera även gått om nötkött i tabellen, och är därmed den importerade produkt i landet som påverkar avskogningen mest, enligt rapporten.
År 2022 bidrog konsumtionen av kaffe i Sverige till att 331 hektar regnskog – en yta motsvarande cirka 463 fotbollsplaner– avverkades i Amazonas. Motsvarande siffra för nötkött är 236 hektar.
Studien visar inte exakt vilka kaffemärken som importeras, utan beräknar en genomsnittlig påverkan av all kaffekonsumtion. Det betyder att andelen hållbarhetscertifierat kaffe, som inte skadar regnskogen på samma sätt, inte syns.
– Men för konsumenter som vill veta varifrån produkter i affären som soja, kaffe, nötkött eller kakao kommer ifrån blir det lättare efter den 30 december 2025, säger Martin Persson.
Då träder en ny EU-lag i kraft, avskogningsförordningen (EUDR), som ska motverka handel med varor som bidrar till världens avskogning och skogsförstörelse, genom att ställa krav på producenter och importörer.
De största ”bidragsgivarna” till avskogning (2018–2022)
Brasiliens produktionssystem motsvarar 76 procent (6,5 miljoner hektar) av det totala avskogningsfotavtrycket under perioden 2018–2022. Boskapsuppfödning (betesmarksexpansion) är den största boven – nötköttet från dessa marker konsumeras primärt nationellt.
- 1. Brasilien: 6,5 miljoner hektar (76%)
- 2. Bolivia: 934 000 hektar
- 3. Peru: 509 000 hektar
- 4. Colombia: 503 000 hektar
