Mer än en miljard hektar skog. Eller en yta motsvarande ungefär hela Europa. Det är vad världens länder utlovar ska hjälpa till att fånga in koldioxid och klara målen i klimatplanerna som de lämnat in till FN. Men en ny rapport visar att klimatplanerna litar för mycket på skogen som klimatlösning.
I samband med klimattoppmötet i Belém som just nu pågår har en ny rapport, Land gap report 2025, publicerats som utvärderar ländernas inlämnade klimatplaner och hur mycket mark som de sammanlagt räknar med att använda för koldioxidupptag för att nå sina klimatåtaganden.
Resultatet är drygt en miljard hektar, det vill säga en yta som motsvarar hela Europas. Utav dessa utgör drygt hälften (572 miljoner hektar) planer på att restaurera skog, medan knappt hälften (441 miljoner hektar) handlar om att konvertera annan typ av land till skog. Men i det sistnämnda finns flera farhågor.
”Markomvandling i denna skala skulle tränga undan livsmedelsproduktionen, hota den biologiska mångfalden och störa försörjningsmöjligheterna, vilket skulle leda till allvarliga sociala och ekologiska avvägningar som vida överväger de potentiella klimatfördelarna”, skriver rapportförfattarna.
”Helt orealistiskt”
Kate Dooley, forskare vid Melbournes universitet och en av huvudförfattarna till rapporten, säger till TT att ländernas planer på att avsätta så mycket land för att få ner utsläppen är ”helt orealistiskt”.
Dessutom står enbart fyra stora utsläppsländer för totalt 70 procent av det utlovade området som ska fånga koldioxid: Ryssland, USA, Saudiarabien och Kanada.
– De är alla exportörer av fossila bränslen och löftena gäller senare under århundradet, typ 2050. Vår slutsats är att de gör det i stället för att fokusera på att minska utsläppen och fasa ut fossila bränslen nu, säger Dooley till TT.
Samtidigt utvärderar årets rapport för första gången hur stort gapet är mellan ländernas löften när det gäller att stoppa avskogningen och skydda skogar från degradering, och det mål som sattes under COP26 i Glasgow 2021, där en stor del av världens länder utlovade att ha noll avskogning och skogsdegradering till år 2030.
Skogsdegradering:
Skogsdegradering, eller skogsförstörelse, innebär en försämring av skogens ekosystem. Det kan handla om förändringar såsom artförlust, introduktion av invasiva arter, minskad strukturell komplexitet, minskad åldersfördelning (framförallt när det gäller gamla träd), en minskad förmåga att lagra kol, ökad skogsfragmentering, samt förändringar i flera andra egenskaper hos ekosystemen.
Degraderingen kan uppstå till följd av skogsbränder, klimatrelaterade väderhändelser, intensiv avverkning eller insektsangrepp och andra sjukdomar.
Försämrade ekosystem kan bland annat leda till minskad tillgång på varor och tjänster, minskad biologisk mångfald, produktivitet och hälsa, och kan ha negativ påverkan på annan markanvändning, samt orsaka utsläpp av växthusgaser.
Det finns en rad tekniker för att upptäcka degradering, men det finns ingen standardiserad definition av begreppet eller för mätteknikerna. Det finns inte heller något generellt åtagande att övervaka och rapportera degradering. Därför förblir många områden och typer av skogsförstörelse oupptäckta, och effekterna är inte inräknade i olika beslutsprocesser.
Land Gap report 2025Sverige behöver avverka mindre
Uträkningen visar att även om man tar hänsyn till ländernas löften så kommer världen fortfarande att ha en årlig avskogning på 3,9 miljoner hektar och en skogsdegradering på 15,7 miljoner hektar. Det vill säga ett ”skogsgap” på närmare 20 miljoner hektar årligen.
En alltför intensiv avverkning är en av de faktorer som degraderar skogarna. Kate Dooley säger till TT att detta även gäller Sverige.
– Om Sverige ska använda sina skogar för att bidra till klimatmålen så behöver man avverka mindre, säger hon till nyhetsbyrån.
Rapporten lyfter också att det nuvarande globala ekonomiska systemet gör det svårt för många länder att ta beslut som skyddar skogarna. Speciellt i det globala Syd är många länder beroende av sektorer i ekonomin som utvinner naturresurser, som exempelvis skogsindustrin. För att komma tillrätta med detta skulle det behövas en rad förändringar av det globala systemet för att få till ”en ny ekonomisk ordning /…/ som privilegierar en reparativ, rättighetsbaserad ekonomi framför finansiellt kapital till förmån för de få på bekostnad av de många”, skriver rapportförfattarna i sin sammanfattning.
