Anställningsformen etableringsjobb skulle få fler arbetslösa och nyanlända i arbete var det tänkt. Men efter nästan två år, och många satsade miljoner, så har bara 84 personer fått ett sådant jobb, rapporterar tidningen Kollega.
Det tog flera år för Svenskt näringsliv, LO, Unionen och svenska staten att komma fram till villkoren för anställningsformen etableringsjobb, som var tänkt att ge tusentals arbetslösa och nyanlända ett jobb.
Men nu har åtgärden varit igång sedan den 1 januari 2024, och hittills har den gett etableringsjobb till 102 personer. Räknar man bort de som lämnat så landar siffran på 84 personer som just nu har ett etableringsjobb i Sverige.
– Vi är inte nöjda med antalet beslut. Myndigheten vidtar just nu aktiviteter för att stärka vår förmåga att använda etableringsjobb i kontakten med arbetsgivare, säger Emil Johansson, enhetschef på Arbetsförmedlingen, till tidningen Kollega.
Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, säger till tidningen att de nu gör allt de kan för att få satsningen att fungera:
– Det är klart ett problem när bara knappt hundra får möjligheten, när gruppen fortfarande är runt 100 000. Den stora bristen är att det inte är tillräckligt tydligt hur matchningen ska fungera.
Etableringsjobb:
Är en anställningsform som ska vara på heltid under max två år.
Den anställda får en mindre del i lön från arbetsgivaren och en större ersättning från staten.
Anställningen ska i regel gå över till fast jobb, men lagen om anställningsskydd (las) gäller inte.
Man måste själv hitta en arbetsgivare som vill använda sig av denna anställningsform.
Det måste finnas ett kollektivavtal.
Den anställda utbildas också under tiden.
Arbetsförmedlingen, Unionen
