Donald Trumps utplacering av federala trupper i amerikanska städer har hittills kostat nästan en halv miljard dollar och väckt kritik för hot mot protester och demonstrationsfriheten.
President Donald Trumps utplacering av federala trupper i amerikanska städer har hittills kostat cirka 473 miljoner dollar (4,7 miljarder svenska kronor), enligt uppskattningar från forskargruppen National priorities project som The Intercept fått ta del av. Kostnaderna inkluderar bland annat 172 miljoner dollar för Los Angeles, nästan 270 miljoner för Washington DC, nästan 15 miljoner för Portland, samt mindre belopp för Memphis och Chicago.
National priorities project har beräknat kostnaderna med hjälp av öppen källkod och uppskattningar av dagliga utlägg för nationalgardet som lämnats av senator Dick Durbins kontor. Exempelvis uppskattas kostnaden för 500 soldater under 60 dagar till cirka 323 333 dollar per dag, motsvarande 647 dollar (drygt 6 000 kronor) per soldat och dag.
Det skenande priset, skriver tidningen, kommer samtidigt som Trump hotar att skicka ytterligare trupper till Baltimore, New York City, Oakland, St. Louis, San Francisco och Seattle för att slå ner påstådda uppror, trots fallande brottslighet och motstånd från lokala tjänstemän. Trupper förväntas även placeras i New Orleans senare denna månad. Och enligt tidningen har Trump sagt att han kan “skicka armén, flottan, flygvapnet, marinkåren – jag kunde skicka vem jag ville” och hotar att åberopa Insurrection act, en sällan använd men kraftfull nödbefogenhet.
”If I want to enact a certain act I’m allowed to do it routinely. I’d be allowed to do whatever I want. The courts wouldn’t get involved, nobody would get involved. I can send the Army, Navy, Air force, Marines. I can send anybody I wanted.”
Hanna Homestead vid National priorities project menar att de nästan en halv miljard dollar som redan lagts på ockupationerna tydligt visar den ekonomiska tyngden av Trumps federala trupputplaceringar, samtidigt som sociala utgifter minskas.
Insurrection act
- Amerikansk federal lag som ger presidenten rätt att sätta in militära styrkor och federalisera delstatsgardet vid uppror eller civil oro.
- Antogs 3 mars 1807 och utgör ett undantag från Posse comitatus act, som annars förbjuder militär användning i inrikes brottsbekämpning.
- Kräver presidentens proklamation för att upplösa folksamlingar och tillåter militärt bistånd när civilmyndigheter inte kan upprätthålla ordningen.
Insurrection act har åberopats omkring 30 gånger
Enligt Brennan Center for justice har Insurrection act åberopats omkring 30 gånger i USA:s historia. Den senast dokumenterade användningen var 1992 av president George H.W. Bush under upploppen i Los Angeles efter Rodney King‑målet.
Historiskt har lagen använts vid bland annat inbördeskrig, återuppbyggnadsarbeten under rekonstruktionstiden, arbetskonflikter, civilrättsliga ingripanden och större upplopp. Presidenter som oftast åberopat lagen är Ulysses S. Grant (sex gånger), John F. Kennedy (tre gånger) och Lyndon B. Johnson (tre gånger), ofta för att upphäva segregation och genomföra civil rights‑lagar.
Donald Trump har hotat med att åberopa lagen, men inte använt den, än.
