De tar makten över energin: ”Tar bort oro”

Hedarna och bokskogarna i Skånska Röstånga ligger indränkta i ett matt solljus. Ett välkommet inslag inför den långa vintern. Men för invånarna i den lilla orten invid Söderåsens nationalpark är det mer än så; solinstrålningen står i centrum för några bybors försök att ta makten över den egna energiförsörjningen. Nersjunkna i en soffa i byns coworking-kooperativ, sitter Göran Sarner och Christian Stenqvist, båda engagerade i Röstånga energikooperativ. Göran Sarner, en pensionerad lärare och utflyttad Malmöbo, lutar sig fram och säger:

–  Det finns en känsla av att allt är möjligt.

När han flyttade till Röstånga hade den lilla byn sedan länge förlorat sin tågstation, banker och systembolag och alla de affärer som en gång höll bygden levande och sysselsatt. Men så tog historien en vändning. Byns starka föreningstradition kom att gifta sig med engagerade Malmöbor som flyttade ut i vågor, berättar Göran Sarner, som i dag är pensionerad lärare – och själv lämnade Malmö för Röstånga 1989.

– Det blev en härlig krock mellan ”bonnsönerna” och ”staborna” med tummen mitt i handen. 

En ”no-brainer”

”Krocken” har resulterat i en förening som äger ett gäng fastigheter i byn för att gynna utvecklingen. Tillsammans har byborna också sett till att en cykelstig längs med den gamla banvallen blivit av och fixat en utflyktsbuss. Sedan ett par år finns det också planer på att starta en ekoby. Ett visionsmöte för den blev startskottet till det som gjort byn till svensk pionjär i att ta makten över energin.

– Det var en no-brainer, säger Christian Stenqvist som har en bakgrund som energiingenjör och forskare vid Lunds universitet.

Att köpa in solceller via en egen förening skulle vara hälften så dyrt som att betala en leverantör insåg han och Röstånga energikooperativ såg dagens ljus.

– Vi tog hit grejorna och så lärde vi oss att montera och en elinstallatör här i byn gjorde inkopplingen. På så sätt halverade vi också installationskostnaden. Visionerna vändes till något konkret. När vi gjort det här frågade vi resten av byn, vilka vill vara med? 

Det blev en framgång, konstaterar Christian Stenqvist. 

– Det kom trettio på första mötet, hälften ville installera solceller på det sättet och vi gjorde om det, sedan var det igång och det är det vi sysslat med. 

”Handlar om lokal ekonomi”

Under åren har Röstånga energikooperativ också ägnat sig åt rådgivning om energieffektivisering – allt under devisen att spara pengar till medlemmarna. Hela bygden stärks, berättar Göran Sarner. Både genom att folk lär känna varandra när de får kunskap – och att de som kontrakteras kommer från närområdet. 

– Det handlar om lokal ekonomi, det forsar ju ut pengar härifrån – till staten och de större nätägarna, säger Göran Sarner.

Uppstarten tajmade väl med höga elpriser 2021 som kom att skjuta än högre när Ryssland inledde invasionen av Ukraina. För kooperativet i Röstånga märktes det genom en boom för deras tjänster.

– Då blev det en extrem efterfrågan på att kapa de höga elpriserna med egen solel, säger Christian Stenqvist. 

”Gör mycket för tryggheten”

Nu har intresset svalnat för solceller men då kooperativet inte är vinstdrivet, har det inte gått i konkurs likt många andra företag i branschen. Nästa steg för medlemmarna är att bygga något samägt, så att det också blir ett kooperativ i ägandet – hoppas Christian Stenqvist. Det projekt de skissat på är ett mikronät där tio fastigheter, en mindre industri och tio villor skulle vara sammankopplade sinsemellan och till en större solcellsanläggning med batterilagring. På så sätt skulle nätet kunna fungera mer självständigt från omgivande elnät.

– Det handlar om att öka egenanvändningen och sälja så lite el som möjligt till sopiga priser, sammanfattar Göran Sarner det. 

Elen från den egna anläggningen kan genom mikronätet fördelas mellan fastigheterna efter behov. Batteriet kan balansera både ojämn produktion och konsumtion, vilket ökar möjligheterna att använda den egenproducerade elen istället för att behöva sälja den när priserna är låga. Enligt samma logik skulle de också ha större möjligheter att inte behöva köpa el när priserna skjuter i höjden. Men fördelarna för byborna skulle vara mer än rent ekonomiska.  

– Det är mycket beredskapstänk i samhället nu och det här gör mycket för tryggheten och tar bort oro. Precis som om jag vet att det finns vatten, så har vi el vi kan hämta – det är både roligt och tryggt, säger Göran Sarner. 

Decentralisering i Ukraina

Likt i Skånska Röstånga har också många lokalsamhällen i Ukraina insett vikten av att säkra den egna tillgången till energi. Här är det lika mycket en fråga om den egna överlevnaden, som för landets möjlighet att fortsätta som en självständig nation. När Vladimir Putin insåg att han inte skulle få till ett snabbt maktövertagande, började han rikta in sig på att förstöra landets energiförsörjning, för att på så sätt bryta ned landets motståndskraft. Stora kraftverk blir enkla måltavlor – och strömavbrotten avlöser varandra. Ett sätt att minska sårbarheten blir att decentralisera elsystemet med små gasturbiner, batterier och förnybar energi. I ett reportage i tidningen Kyiv independent skildras hur utvecklingen mot ökad decentralisering nu sker – av nöden tvungen. 

– Just nu handlar den ekonomiska kalkylen inte om skillnader mellan priset (på energi) från elnätet eller från solenergi. Skillnaden ligger mellan två ytterligheter: antingen har man ström eller så har man det inte, säger Dmytro Sakharuk, vd för den största privata investeraren i landets energisektor, till tidningen.

I en färsk rapport skriver forskare från European university institute hur lokalsamhällen visat ”en stark förmåga till självorganisering”, vilket lett till en ”kultur där medborgarna i allt högre grad anammar energibesparande metoder och integrerar teknik för förnybar energi i vardagen”. I en specialrapport rekommenderar också International energy agency (IEA) att landet fortsätter på den inslagna vägen mot ökad decentralisering, genom att underlätta för just energigemenskaper.

– Att göra Ukrainas energisystem mindre centraliserat skulle bidra till att skydda det mot pågående ryska attacker och öka energisäkerheten, motståndskraften och göra det mindre kostsamt på sikt, säger Fatih Birol, chef för det Internationella energiorganet IEA, i samband med att specialrapporten publiceras. 

Ökat intresse i Sverige…

Men kriget i Ukraina ger också EU eld i baken. Bara några månader efter invasionen sjösätts ”Re-power EU” för att minska beroendet av rysk fossil energi. En av insatserna som lyfts är att låta konsumenter delta i energimarknaden genom att dela och producera förnybar energi via energigemenskaper. Under 2022 ändrades också reglerna, så att det i större utsträckning skulle få byggas parallella nät. Hos Energimyndigheten märks ett tilltagande intresse, berättar Martin Flack, biträdande avdelningschef på myndighetens avdelning Resurseffektivt samhälle. Dels från gräsrötter som de i Röstånga, men också från nätbolagen och elhandlarna. 

– De ser att det finns en potential i det här för att öka flexibiliteten för exempelvis en hel bys förbrukning, säger han. 

… men har hamnat på efterkälken

Många av fördelarna med mikronät är förvisso desamma för de med egna batterier och solcellsanläggningar. Så som att energin kan sparas när produktionen är hög men användningen går ned. Men att delta i en energigemenskap är mer resurseffektivt, konstaterar Martin Flack. Samtidigt som det skapar mer nytta och fler möjligheter om exempelvis en restaurang med andra förbrukningsmönster är inkopplade. 

– Sedan är det lättare att finansiera om man är tio hushåll som ska finansiera utrustning än att alla gör det var för sig. Det blir också mer nytta när hushållens förbrukning aggregeras. 

Ändå gynnar regelverk och stödsystem främst individuella aktörer. Men Energimyndigheten har föreslagit att energigemenskaper (med mikronät) ska få en lägre nätavgift utifrån de nyttor de kan bidra med. Så som att det kan leda till ökad lokal acceptans för energiproduktion. Med det följer minskat behov av långväga energitransporter, vilket i sin tur leder till att mindre energi förloras i överföringen. Energigemenskaper kan också motverka de effekttoppar som bidrar till att elpriset skjuter i höjden, då användarna kan minska förbrukning från elnätet med hjälp av batterilagret när belastningen är som högst. 

– I till exempel Österrike och Nederländerna har de infört mer anpassade stödsystem och anpassade regelverk för den här typen av aktörer, säger Martin Flack.

En nystöpt ”frälsare” ger sig in i leken

En som spår en ljus framtid för energigemenskaper är Jonas Birgersson som på 1990-talet blev känd som ”bredbandsjesus”. Sitt epitet som frälsare fick han när han predikade behovet av att bygga ut bredband istället för dåtidens modem. Sedan försvann han från rampljuset bara för att nu ha återuppstått i blickfånget. Den här gången som något av en ”elfrälsare”. Med de tekniska lösningar han bidragit till att utveckla ska det bli lättare att bygga elnät mellan fastigheter och dela el, så som kooperativet i Röstånga vill göra. När det kommer till hur fastigheterna ska kommunicera bygger tekniken på öppen källkod likt internets IP-protokoll – och har testats i Lunds nybyggda område Brunnshög med begagnade bilbatterier och solceller. Under hösten skalas projektet upp för att omfatta tio byggnader.

– Solceller är världens billigaste sätt att göra el och om vi installerar sådana överallt där det går så kan vi minska beroendet av dyr kärnkraftsel nästan helt och hållet, säger Birgersson till branschtidningen Elinstallatören. 

Bättre ur beredskapssynpunkt

Jenny Palm, prefekt och forskare vid Internationella miljöinstitutet på Lunds universitet, forskar om energigemenskaper, och följer hans arbete med intresse. 

– Just nu har olika fastighetsägare olika system i sina fastigheter som inte kan prata med varandra. Eftersom han har den bakgrund han har så kan han ju få det att fungera och underlätta för fastigheter att kommunicera och dela el. 

Precis som Birgersson menar hon att ett mer decentraliserat system skulle kunna minska beroendet av dyr kärnkraftsel. Samtidigt innebär vårt centraliserade system, byggt kring kärnkraft, en utmaning,  

– Det är ju ändå en ny infrastruktur som skulle behöva byggas (till ett decentraliserat system) och det är förstås kopplat till pengar. Men när du väl har den på plats, då har du ett nytt system som också är bättre ur beredskapssynpunkt. 

Även vind- och solkraft har ju sina begränsningar i att det inte genererar så mycket på vintern eller när det blåser lite, skulle ett decentraliserat elnät med ihopkopplade mikronät verkligen klara av att kompensera för den baskraft som ny kärnkraft annars skulle stå för?

– Absolut, det finns många sätt att lösa det på. Men en sådan omställning tar tid och kostar pengar. 

Klassfråga

Energigemenskaper tror hon skulle kunna spela en viktig roll i att få fart på en sådan omställning. Men för att det ska ske behövs informationsspridning – och till en början ekonomiska stöd. Viktigt är att i så fall också göra det tillgängligt för flertalet, inte bara för dem med ekonomiska muskler.

– Man skulle också behöva titta på det ur rättvisesynpunkt, har vi alla möjlighet att vara med i det här? Idag är det främst en svensk medelklass som är medlemmar. 

Off grid?

I Röstånga klurar Christian Stenqvist och Göran Sarner på hur de ska få ett gammalt växthus från Malmö till tomten för ekobyn. Veckan efter Syres besök ska det monteras ned för att kunna sättas upp till våren. Enligt en vision för ekobyn ska området i hög utsträckning miljöanpassas med lokala cirkulära tekniska system för avlopp, uppvärmning och energiförsörjning. Christian Stenqvist leker med tanken om att Ekobyn även skulle kunna bli helt off grid, om de lyckas fixa uppvärmningen på annat sätt. 

– Det är inte omöjligt i alla fall, säger han med ett leende.

Varför gör ni det här? 

– Energimedvetenhet. En framtid för våra barn, ja glädje, lycka – det goda livet. 

Göran Sarner nickar medhållande. 

– Bara att hålla på med det här är jäkligt kul, även om det inte står någon ekoby där ännu. Men projektet lever organiskt. Allt blir inte verklighet men man träffar varandra och det är full fart och kul.