I ett program på Sveriges radio diskuteras hur ohälsosamt det är att äta vegansk kost. Flera påståenden som att det bara är kött och fisk som innehåller vissa näringsämnen lämnas oemotsagda. Programmet är anmält till Granskningsnämnden.
”Jag kokar”, ”många falska påståenden” och ”mycket dåliga argument för att äta djur” är några av kommentarerna i sociala medier efter sändningen av Sverige radios Kropp och själ tisdag den 21 oktober. I avsnittet tas frågan upp om huruvida vi blir vad vi äter och Suzan Enell, som presenteras som före detta vegan, berättar om varför hon blev köttätare. Näringsfysiologen Ingrid Larsson intervjuas om hälsonackdelarna med en växtbaserad kost och säger bland annat att kött är en viktig del i vår kost. Hon menar att fisk och kött innehåller näringsämnen som inte finns i andra livsmedelsgrupper och räknar upp hemoglobinbundet järn, vitamin B12, D-vitamin, zink och jod. Ingrid Larsson konstaterar att de som inte äter kött får låga nivåer av dessa ämnen och att det finns många studier som påvisar riskerna med att äta växtbaserat. Dessutom säger hon att kvinnor generellt behöver äta mer kött.
På frågan om hur mycket kött man behöver äta svarar Ingrid Larsson att de nordiska näringsrekommendationerna är 350 gram tillagat kött per vecka, vilket motsvarar 400–500 gram råvara. Detta med hänsyn till att vi behöver få i oss rätt mängd av mikronäringsämnen som bara finns i kött och fisk. Men i Livsmedelsverkets nya kostrekommendationer som grundas på nordiska näringsrekommendationerna anges inte vilken mängd kött man bör äta. Däremot står det att man inte ska äta mer än 350 gram tillagat kött varje vecka.
”Kött bidrar med järn och protein, men det finns även i bönor, ärter, linser, tofu, nötter och frön. På så sätt kan de ersätta järnet och proteinet om du minskar på köttet”, skriver Livsmedelsverket, som också tipsar om vegetariska produkter som sojafärs.
Bristande saklighet och etik
I sociala medier konstateras att näringsfysiologen i programmet uppmuntrar till mer köttätande än Livsmedelsverket. Det påpekas också att näringsfysiolog inte är en skyddad titel och inte bör förväxlas med en dietist. Flera ifrågasätter att SR inte kunde hitta en bättre ”expert” till bästa sändningstid.
Johanna Månsson, djurrättsförespråkare, har anmält programmet till Granskningsnämnden.
”Jag anmälde programmet eftersom det, enligt min mening, brast både i saklighet och etik. Det framställde köttätande som en hälsosam och naturlig livsstil utan att ge plats åt vetenskapligt grundade motperspektiv – som växtbaserad kost eller ickemänskliga djurens intressen”, skriver hon i ett mejl till Syre.
Hon påpekar att Sveriges radio har ett ansvar att ge en balanserad bild, särskilt i frågor gällande klimat, hälsa och moral.
”Här fick en ’näringsfysiolog’ stå helt oemotsagd i påståenden som direkt strider mot Livsmedelsverkets kostråd. Det är vilseledande och underminerar trovärdigheten hos public service”, skriver hon.
Johanna Månsson reagerade också på den ”etiska tonen” och att empatin riktades mot människan som ”vågade börja äta kött igen” i stället för mot individerna som förlorar sina liv. Hon uppmuntrar i sociala medier andra till att anmäla programmet och ger exempel på hur anmälan kan formuleras i text. Där står bland annat:
”Det hade varit journalistiskt rimligt att låta en legitimerad dietist, en växtbaserad idrottsnutritionist eller någon från Livsmedelsverket medverka som motvikt”.
Många har kommenterat att de själva anmält. I andra inlägg i vegangrupper konstateras att det går utmärkt att träna och bygga muskler med en vegansk kost. Det påpekas att många elitidrottare och strongman-atleter som tävlar i styrka är veganer. Detta eftersom Suzan Enell i radioprogrammet berättar att steget mot att bli köttätare igen började med att hon tränade regelbundet och blev tipsad om att äta ägg. Hon beskriver hur hon mår bättre efter att hon börjat äta kött och mejeriprodukter.
På gymkedjan SATS hemsida ges tips om hur veganer kan tänka gällande kost och träning. Det tas upp att protein med olika sorters aminosyror finns i livsmedelsgrupperna cerealier och baljväxter.
”Är du vegan har du helt enkelt löst proteinfrågan genom att äta från båda livsmedelsgrupperna dagligen. Till cerealier hör alla sädesslag såsom vete, råg, korn, havre, ris och majs. Baljväxter är ett samlingsnamn för bönor, linser och ärtor.”
”Man behöver lite kunskap”
Pernilla Berg, nutritionist och fil.dr. i molekylär toxikologi, har forskat om biomarkörer för tjocktarmscancer och kostens betydelse. Hon konstaterar att veganer behöver vara mer kostmedvetna.
– Det går alldeles utmärkt att äta hälsosamt och vara vegan, men man ska vara medveten om vilka ämnen som kan vara begränsade. Man behöver lite kunskap helt enkelt.
Att vissa näringsämnen bara finns i kött och fisk menar hon är en sanning med modifikation. Fisk och kött innehåller exempelvis mer protein.
– Men det är inte proteinet i sig som gör att man bygger muskler eller är det man behöver i kroppen, utan det är aminosyror och de kan man med enkelhet få i sig.
Däremot är det viktigt att äta tillräckligt mycket mat och en vegan kan behöva äta lite större mängd, eftersom växtbaserad kost är mer voluminös och innehåller mer fiber. Man kan också behöva ta kosttillskott.
– Vitamin B12 finns inte i en vegansk kost. Det måste man täcka in genom berikade produkter eller kosttillskott. Det finns en del näringsämnen som är begränsade och några som inte är essentiella men som kan vara bra att få i sig via kosten, säger Pernilla Berg.
Järn och zink finns i vegetabiliska livsmedel men kroppen har svårare att tillgodogöra sig det eftersom bland annat spannmål, nötter och frön innehåller fytinsyra som hämmar upptaget.
– Antingen använder man en multivitamin och då vet man att man får i sig det dagliga rekommenderade intaget. Eller så kan man jobba med blötläggning, fermentering. Till exempel surdegsbröd innehåller mindre fytinsyra. Då får man bättre upptag av många mineraler som zink och järn.
Pernilla Berg menar att livsmedelsindustrin har ett visst ansvar nu när det kommer mer växtbaserade produkter på marknaden att se till att exempelvis tillsatt järn är i en form som är tillgängligt för kroppen. Hon konstaterar att järnbrist kan vara ett problem, särskilt för kvinnor.
– Men det verkar vara nästan lika vanligt bland kvinnor som inte är veganer eller vegetarianer. Så det finns en liten familjekoppling. Har man järnbristanemi så spelar det egentligen ingen roll om du är vegan eller köttätare. Du bör behandlas med järntillskott genom läkemedel eller kosttillskott för att snabbt få upp järnnivåerna. Många kvinnor behöver tillskott för att täcka in järnbehovet och inte riskera brist. Det är enklare att täcka in järnbehovet via en allätarkost med kött, men du måste inte äta kött för att ha bra järnnivåer.
Däremot är det ovanligt med jodbrist i Sverige, eftersom vi har joderat salt.
– Det är Sveriges jodstrategi. Men jod finns även nötter och frön, tång och alger. Äter du mycket alger och sjögräs är nästan tvärtom att man måste tänka på att inte äta för mycket.
Ny form av D-vitamin
D-vitamin får vi i oss tillräckligt under sommaren när solens strålar gör att det tillverkas D-vitamin i huden. Under vinterhalvåret kan det däremot behövas ett tillskott.
– Det gäller egentligen alla, men framförallt om du är vegan. Det finns lite i berikade produkter som havre- och sojamjölk och margarin. Men Livsmedelsverket rekommenderar att alla veganer tar vitamin D-tillskott året om för att vara på den säkra sidan.
Det finns också en relativt ny vegansk vitamin D3-form som är mer tillgänglig för kroppen. Den utvinns från en lav och är mer aktiv än vitamin D2 som utvinns från svamp och hittills har använts i livsmedelsberikning.
I algolja finns också samma omega-3 fettsyror som i fet fisk och kan därför användas som tillskott för veganer, särskilt av gravida och ammande kvinnor. Omega-3 är en stor familj av fetter och en vegansk kost innehåller endast en kortare fettsyra av omega-3, alfa-linolensyra (ALA).
– De långkedjade omega-3-fetterna EPA och DHA är egentligen inte essentiella, bara för små barn under två år, säger Pernilla Berg.
I Sverige radios Kropp och själ berättar Suzan Enell att hon bestämde att familjen skulle börja äta kött när hon hört på ett annat radioprogram att det inte är bra att låta sina barn äta vegansk kost. Hon beskriver också hur hennes sjuåring tyckte det var jobbigt och var ledsen för att han inte ville äta djur.
Pernilla Berg har däremot gett växtbaserad kost till sina barn sedan de var nyfödda.
– Det går att ge vegansk mat till småbarn. Men man får tänka på är att småbarn är känsligare för näringsbrist, för de äter inte en stor mängd mat.
Att flera studier påvisar riskerna med växtbaserat, vilket tas upp i radioprogrammet, menar hon är omdebatterat.
– Det finns också studier som visar att det är fullt möjligt att äta en vegansk kost oberoende av hur gammal du är. Men sedan finns det såklart studier eller anekdoter som visar att vissa enskilda personer inte har tillräcklig kunskap och då blir det väldigt knäppt. Ju mer du tar bort från din kost, desto mer kunskap behöver du kring näringslära.
Livsmedelsverkets nya kostråd kommenterar hon med att de handlar om ett maxintag av kött.
– För du måste inte äta kött. Du kan äta kött, men du ska helst inte äta för mycket rött kött eftersom det är en riskfaktor.
Däremot konstaterar hon att det kan finnas personer som inte mår bra av en växtbaserad kost, till exempel på grund av olika sjukdomar.
– Eller om du är helt övertygad om att du inte vill ha sådan mat, då kommer den personen inte må bra av det. Men det är inte samma sak som att det inte går, säger Pernilla Berg och avslutar:
– Det kan finnas många specialfall. Men för en frisk människa så behöver det inte vara något problem att äta en vegansk kost.
Sveriges radios presschef Claes Bertilson förklarar för Syre att kritiken mot programmet inte kan kommenteras i nuläget.
”Det är förstås fritt för vem som helst att anmäla oss till GRN om man tycker att vi brustit på något vis. Men då nämnden har att hantera detta ärende nu så kommer vi att svara på anmälan till dem men inte kommentera den ytterligare innan dess”, skriver han i ett mejl.
Artikeln är uppdaterad med kommentar från Sveriges radio.
