Regeringen föreslår stora ändringar av fridlysningsreglerna. Det framgår av en promemoria som varit ute på remiss.
– Vet de ens vad de riskerar? frågar sig Beatrice Rindevall, ordförande i Naturskyddsföreningen, i en kommentar.
Det är stora förändringar på gång inom de nationella fridlysningsbestämmelserna. Regeringen vill se förändringar så att ”förbuden inte i onödan försvårar för verksamheter och åtgärder”. Det samtidigt som ”den nationella fridlysningen anpassas utifrån arternas skyddsbehov”. Men de ändringar som regeringen föreslår riskerar att bli ett hårt slag mot den biologiska mångfalden, varnar flera miljöorganisationer. Knärot, bombmurkla, doftticka, skogsfru, långskägg och elfenbenslav hör till arterna som kan förlora sitt skydd, då bara de arter som är starkt akut hotade kommer att skyddas med regeringens förslag, skriver Naturskyddsföreningen.
– Om fridlysningen bara gäller när en art är på gränsen till att försvinna så har skyddet redan misslyckats. Därför är det viktigt att även sårbara och nära hotade arter får skydd, innan det är för sent, säger Beatrice Rindevall, miljöorganisationens ordförande, i en kommentar.
Regeringen föreslår undantag
Naturskyddsföreningen varnar också för att följden av förslagen blir att de arter som fortsatt kommer att vara fridlysta riskerar att förlora sitt skydd i praktiken. Det då undantag kan ges för skogsbruk, jordbruk och annan exploatering – ”just de verksamheter som i dag orsakar störst skada på arters livsmiljöer”, skriver miljöorganisationen.
– Regeringen vill tillåta kalavverkning av skogar utan att ta hänsyn till hotade arters överlevnad. Det riskerar att påskynda förlusten av skogslevande arter i ett läge där de flesta redan har dåliga förutsättningar att klara sig på sikt, säger Beatrice Rindevall.
Livsmiljöerna drabbas
Också Världsnaturfonden WWF rasar.
– Fridlysningen blir både krånglig och ineffektiv med det här förslaget. Inte minst eftersom det skulle bli många undantagsmöjligheter för jord- och skogsbruket. De många undantagen och skyddsnivåerna skulle göra reglerna väldigt svåra att förstå för de som ska följa dem, säger Emelie Nilsson, expert naturvårdspolicy.
Birdlife Sverige skriver i ett yttrande att fridlysningen, förutom att skydda enskilda arter, syftar till att bevara de livsmiljöer och ekosystem som de enskilda arterna gemensamt bidrar till att skapa. Varför ”ytterligare uppluckring av skydd för nationellt fridlysta naturvårdsarter (såsom knärot) skapar stora risker för att Sverige i framtiden kommer att bli ett land fattigt på biologisk mångfald (och mest bestå av trädodlingar) snarare än skog”.
