Regeringen måste höja skatten eller värdesäkra statsbidragen för omsorgen och sjukvårdens skull. Det anser Sveriges kommuner och regioner (SKR).
– Det behövs stabila spelregler som skapar långsiktiga planeringsförutsättningar, säger Anders Henriksson, ordförande.
Var femte kommun i landet väntas visa underskott i år – jämfört med var tredje 2024, skriver SKR i ett pressmeddelande i samband med att de släppte den ekonomiska rapporten ”Ekonomirapporten oktober 2025 Om kommunernas och regionernas ekonomi”
– Det är utmanande tider för kommuner och regioner i ett samhälle som på vissa sätt dras isär. Vi behöver satsa på en ännu bättre välfärd – en likvärdig skola, en jämlik vård och en modern äldreomsorg. För det behövs stabila spelregler som skapar långsiktiga planeringsförutsättningar, säger Anders Henriksson, ordförande SKR.
Enligt rapporten har statsbidragen urholkats i takt med pris- och löneökningar samt växande demografiska behov. Det beror på att statsbidragen inte har värdesäkrats och därför inte följer kostnadsutvecklingen.
– Det handlar också om att få till ökad transparens gentemot invånarna, där det är tydligt när en politisk satsning verkligen är en satsning. Det ökar trovärdigheten och tilliten till våra välfärdssystem, säger Anders Henriksson.
Slår man ihop alla Sveriges kommuners kostnader (”kommunsektorns verksamheter”) för välfärden, finansieras ungefär två tredjedelar av kommunerna själva – vilket motsvarade 925 miljarder kronor 2024, enligt rapporten. Statsbidrag och utjämning stod för 20 procent av finansieringen. År 2024 gick 192 miljarder kronor i statsbidragen till kommunerna – och 85 miljarder kronor till regionerna.
SKR har också analyserat hur regeringens skattesänkningar har påverkat kommunsektorns intäkter. Ett exempel är sänkt skatt för pensionärer. Första året kompenserades välfärdssektorn för den verkliga kostnaden, men regleringen har sedan inte räknats upp med pris- och löneutvecklingen, vilket lett till att skattebasen urholkas. På 20 år har detta inneburit ett sammanlagt bortfall på 80 miljarder.
– Vi hör ofta om statliga satsningar på till exempel skola, vård och omsorg. Det går dock inte att se några verkliga ambitionshöjningar för välfärden genom att titta på de generella statsbidragens utveckling. Satsningarna har istället varit kortsiktiga och kommit som riktade bidrag. Det har inneburit att kommuner och regioner inte själva kan bestämma var resurserna behövs bäst. Vi ser också att när staten minskar sin del av finansieringen, tvingas fler kommuner och regioner att höja skatten, säger Emelie Värja, chefsekonom på SKR.
”I våra nordiska grannländer är de generella statsbidragen värdesäkrade. De har också ett system som bygger mer på inriktningsmål för välfärdens verksamheter och längre överenskommelser mellan stat och kommunsektor. Den typen av långsiktig och tydlig finansiering gynnar välfärdens utveckling.”
SKRFakta: Så finansieras välfärden
- Kommunsektorns verksamheter finansieras till ungefär två tredjedelar av skatteintäkter, vilket motsvarade 925 miljarder kronor 2024.
- Generella statsbidrag och utjämning uppgick 2024 till 148 miljarder kronor i kommuner respektive 57 miljarder kronor i regioner. Här ingår förutom anslaget för kommunalekonomisk utjämning även fastighetsavgiften för kommunerna och övriga generella statsbidrag som till exempel sektorsbidraget till regionerna. Sammantaget utgör generella statsbidrag 15 procent av kommunsektorns finansiering.
- De riktade statsbidragen, som är öronmärkta för specifika ändamål, uppgick i kommunerna till 44 miljarder kronor och i regionerna till 28 miljarder kronor 2024, vilket sammantaget motsvarar 5 procent av finansieringen av kommuner och regioners verksamheter.
