Det finns brister i Naturvårdsverkets arbete med att ta fram underlag till regeringens klimatredovisningar och handlingsplaner. Det visar en ny granskning som Riksrevisionen gjort. Detta riskerar i sin tur leda till att regeringen underskattar behovet av åtgärder för att minska utsläppen.
För att regeringen ska kunna ta fram en klimathandlingsplan som ska vägleda klimatpolitiken så behövs det underlag. Dessa underlag tas i huvudsak fram av Naturvårdsverket (men också av bland annat Energimyndigheten). Nu har Riksrevisionen granskat både regeringens och myndigheternas arbete med att ta fram och arbeta med dessa underlag.
Slutsatsen är att det finns brister, framför allt i Naturvårdsverkets samlade underlag till regeringen.
Bland annat handlar det om att Naturvårdsverket inte tydligt redovisat vilka osäkerheter det finns i underlaget. Myndigheten gör till exempel antaganden om att en rad förutsättningar för industrins klimatomställning kommer att finnas på plats i tid, till exempel att industrin kommer ha tillgång till så mycket fossilfri el som den behöver.
– Naturvårdsverket gör en annan bedömning än till exempel Energimyndigheten av industrins möjligheter att ställa om utan ytterligare klimatpolitiska åtgärder, vilket illustrerar de stora osäkerheterna, säger Ulrika Gunnarsson Östling, projektledare för granskningen, i ett pressmeddelande.
Riskerar underskatta vilka åtgärder som behövs
De osäkerheter som finns förs sedan vidare till regeringen, och enligt Riksrevisionen presenteras underlagen som säkrare än vad de i själva verket är. Det kan i sin tur göra att regeringen underskattar behovet av ytterligare politik för att minska utsläppen och nå klimatmålen.
– Om inte riksdag och regering får en rättvisande bild av utsläppsutvecklingen är förutsättningarna för nödvändiga beslut om förändrade eller nya insatser dåliga. Då minskar möjligheterna att uppfylla målen och våra internationella åtaganden på ett effektivt sätt, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Ingen granskar underlagen
Riksrevisionen har också granskat Klimatpolitiska rådets arbete med att utvärdera klimatarbetet. De konstaterar att rådet har i uppgift att granska inte enbart regeringens klimatpolitik, utan också de underlag som regeringen bygger sin politik på. Det sistnämnda har rådet inte fokuserat närmare på, vilket gör att Riksrevisionen drar slutsatsen att ingen aktör i själva verket granskar de effektbedömningar och underlag som regeringen bygger sin klimatpolitik på.
Riksrevisionens rekommendationer blir därför bland annat att regeringen behöver utveckla sina beskrivningar av antaganden och osäkerheter i klimatredovisningen. För Naturvårdsverkets del handlar rekommendationerna om att tydligt beskriva de antaganden och osäkerheter som finns, liksom att redovisa fler möjliga utfall för utsläppen från sektorer vars omställning har stor betydelse för att nå klimatmålen. Myndigheten behöver också bli bättre på att redovisa skillnader som kan finnas mellan Naturvårdsverkets och andra myndigheternas bedömningar, till exempel kring frågor såsom hur man ser på takten i industrins klimatomställning och elprisets betydelse för utvecklingen.
Klimatpolitiska rådet får rekommendationen att vidga sitt fokus, så att det också omfattar de modeller och underlag som de enligt sitt uppdrag ska granska, samt att analysera hur klimatmålen kan nås på ett kostnadseffektivt sätt.
Naturvårdsverket svarar på kritiken och uppger för Svt att att man varit tydliga. Det krävs fler politiska åtgärder om Sverige ska kunna nå klimatmålen.
– Jag ser inte någon risk alls med att vi i något avseende skulle ha underskattat behovet av ytterligare åtgärder om man vill nå målen, säger Stefan Nyström, avdelningschef på Naturvårdsverket.
Artikeln har uppdaterats med kommentar från Naturvårdsverket.
