Det nya elbilsstöd som regeringen planerar att införa i januari nästa år får kritik för att vara halvhjärtat, krångligt och enbart nå en liten andel av svenskarna. Men några positiva omdömen finns också.
Konsumentorganisationen Riksförbundet M är kritisk till utformningen av det nya elbilsstöd som regeringen vill sjösätta med hjälp av pengar från EU:s sociala klimatfond. Kritiken handlar bland annat om att stödet inte kommer att nå tillräckligt många svenskar.
– Bara drygt en fjärdedel av Sveriges 10,6 miljoner invånare bor i de kommuner som omfattas, och ännu färre uppfyller inkomstkravet, säger Carl-Erik Stjernvall, hållbarhetsansvarig på Riksförbundet M Sverige, i ett pressmeddelande.
Utformningen av premien har tagits fram av Naturvårdsverket på uppdrag av regeringen och har nyligen varit ute på remissrunda. Enligt förslaget kommer en premie på 54 000 kronor kunna betalas ut till personer som bor i en av 177 listade landsbygds- eller glesbygdskommuner. Därutöver måste hushållet ha en årsinkomst som inte överstiger 80 procent av medelinkomsten i Sverige. Hushållet får heller inte redan äga eller leasa en elbil eller laddhybrid.
De många reglerna riskerar att bli krångliga, menar Riksförbundet M. I sitt remissvar om förslaget skriver de att ”sammanfattningsvis gör kombinationen av ekonomiska och geografiska begränsningar att stödet riktar sig till en minoritet av befolkningen. Resultatet blir en stödform som på pappret verkar ambitiös, men i praktiken når relativt få människor och riskerar därmed att begränsa effekten på den svenska elbilsmarknaden”.
Måste nå ”utsatta hushåll”
Samtidigt ingår det i kriterierna i EU:s sociala klimatfond att pengarna inte ska riktas till alla, utan i stället till ”utsatta hushåll” som riskerar att drabbas extra hårt av omställningen till fossilfritt, och då i synnerhet när EU:s nya utsläppshandelssystem drar igång år 2027.
2030-sekretariatet tillhör de som tidigare varit kritiska till regeringens skrotningspremie, men som i sitt remissvar om elbilspremien är övervägande positiva. ”En viss avgränsning är nödvändig för EU-finansieringen”, skriver de, och konstaterar att det är positivt att premien kan gå till såväl köp som leasing, liksom nya såväl som begagnade bilar. Även pristaket på 500 000 kronor är bra, menar sekretariatet.
Samtidigt tycker de att Naturvårdsverkets målbild på 105 000 utbetalda elbilspremier under tre år är en låg målbild. ”Vi tror efterfrågan är större än så och önskar en beredskap att fylla på med mer medel från statens sida. En premie som tar slut och ansökningar som av det skälet inte kan beviljas, är inte till gagn för omställningen, vilket vi sett gång på gång”, skriver de i remissvaret.
2 procent av hushållen förväntas nås
Stockholm environment institute, SEI, skriver i sitt remissvar att ”elbilspremien kan bidra till att mildra effekterna av höga bränslepriser för hushåll med begränsade resurser, men utformningen behöver skärpas för att bli träffsäker och rättvis”. Framför allt bör målgruppen definieras tydligare, och det behöver göras en analys för att se till att de mest transport- och energifattiga hushållen nås, skriver SEI.
EU-förordningen som det hela bygger på kan omfatta även andra typer av åtgärder, tillägger SEI. Det kan till exempel handla om kollektivtrafik, delad mobilitet, energieffektivisering och riktat stöd till utsatta hushåll. Men i Sverige har man bara valt att rikta in sig på en elbilspremie. ”Det innebär att andra grupper, inklusive cirka 100 000 hushåll i energifattigdom, helt lämnas utan åtgärd”, skriver SEI.
Ett underlag till beslutet visar på att 770 000 hushåll i Sverige är “särskilt drabbade”. Det motsvarar cirka 15 procent (vilket SEI även sett i sin egen forskning). Det kan jämföras med de 105 000 hushåll som förväntas ta del av premien, vilket motsvarar 2 procent av hushållen. ”Det saknas en analys av om detta är tillräckligt för att möta behovet”, skriver SEI.
