Nu har vinnarna utsetts i fototävlingen Wildlife photographer of the year. Många av bilderna visar naturens magi. Men i flera foton syns också hur människans exploateringar tränger undan allt mer vildmark.
100 fotografier nominerades när Natural history museum i London anordnade Wildlife photographer of the year för 61:a gången, vilket Syre skrivit om tidigare. Nu har vinnare utsetts i 20 olika kategorier.
I kategorin Årets unga naturfotografer (15-17 år) vann Andrea Dominizi från Italien, se bilden i topp. Med ett vidvinkelobjektiv lyckades han i italienska Monti Lepini fånga en långhorning – en sorts skalbagge – som tycktes vaka över sitt skogsområde. I bakgrunden syns en övergiven skogsmaskin.
”Bilden berättar en stark historia om hur naturen påverkas när skogar försvinner. Långhorningar lever i döda träd, där de hjälper till att bryta ner veden tillsammans med svampar. När deras livsmiljö förstörs påverkar det hela ekosystemet,” står det i motivationen till utmärkelsen.
Spöklik övergiven diamantstad
Människans framfart i naturen syntes även bland fler andra av vinnarna. Den sydafrikanska fotografen Wim van den Heever vann i kategorin Urban wildlife, efter att ha lyckats fota en brun hyena som vandrar bland resterna av en övergiven diamantstad i namibiska öknen.
Han hade sett hyenans spår i sanden och hoppades på tur.
”Det tog mig tio år att få just den här bilden – den enda, men helt perfekta,” berättar han.
Den bruna hyenan är världens mest sällsynta hyenaart. Den lever ensam och är aktiv på natten. Djuren passerar ibland genom den övergivna staden på väg mot kusten, där de jagar sälungar eller letar efter döda djur som spolats upp av havet.
Natur i strålkastarljus
Vinnarfotot i kategorin Natural artistry är i själva verket inte alls särskilt naturligt. Fotografen Simone Baumeister från Tyskland lyckades fota en hjulspindel, även kallad klotvävare, när den satt på sitt nät som hängde över en gångbro. De färgglada bubblorna kommer från bilarnas strålkastare nedanför.
I städer bygger hjulspindlar ofta sina nät nära konstgjort ljus som lockar till sig nattaktiva insekter. Nätet fungerar som en förlängning av spindelns sinnen – det fångar upp ljud och vibrationer, även de som avslöjar byten.
Dödsfälla för måsar
Också hos vinnaren av kategorin ”Oceans: The bigger picture” märks människan. Norska Audun Rikardsen fotade när måsar försöker nappa åt sig sill sil ur näten från en fiskebåt ute i den mörka polarnatten.
Måsarna har lärt sig att känna igen ljudet av båtarna och följer dem för att ta del av fångsten. Genom sina bilder vill Audun visa på den konflikt som uppstår mellan havsfåglar och fiskerinäring.
Varje år drunknar många fåglar i eller runt de stora näten som används vid sillfiske. För att minska problemen testar forskare och fiskare olika lösningar, bland annat att sänka näten snabbare så att fåglarna inte hinner fastna.
Naturens mångfald
Men det vara inte bara dystra foton bland vinnarna. Flera visade också naturens magi, som denna bild av köttätande kannrankor.
Fotot är taget av Chien Lee från Malaysia som vann i kategorin ”Plantor och svampar”. Med hjälp av UV-ljus och extra lång exponeringstid lyckades han fånga det ultravioletta ljus på en kannranka som insekter kan se men inte människor i vanliga fall. Ljuset, tillsammans med färg, doft och söt nektar, lockar till sig insekter som sedan faller ner i växtens bladfyllda fällor där de löses upp av växtens matsmältningsvätska.
Fotografen Qingrong Yang vann i kategorin “Behaviour: Birds”. Nära sitt hem vid sjön Yundang i Kina lyckades han fånga när en tiopundare snappar åt sig sitt byte precis under näbben på en silkeshäger.
Yundang var en gång en naturlig havsvik, men stängdes av från havet under 1970-talets stadsutbyggnad. När vattnet slutade cirkulera blev sjön stillastående och förorenad. Senare återförenades den med havet genom ett system av portar som styr vattenflödet och har gett området nytt liv.
Fotografen Shane Gross lyckades fånga tre ålar när de letade efter döda fiskar i lågvattnet på D’Arros Island i Seychellerna. Det tog flera veckor och många försök innan han fick bilden. Pepparmoräner är väl anpassade till livet i tidvattenzonen. De jagar både under och ovanför vattnet med hjälp av sitt starka luktsinne och sin goda syn – och kan till och med stanna på land i över 30 sekunder.
