Flera arktiska sälarter klassas nu som hotade eller nära hotade i Internationella naturvårdsunionens uppdaterade rödlista. Den största anledningen är smältande havsisar i takt med det allt varmare klimatet. Samtidigt visar den gröna havssköldpaddan tecken på återhämtning.
När Internationella naturvårdsunionen (IUCN) i fredags presenterade sin uppdaterade rödlista över hotade arter så var bland annat de arktiska sälarna i fokus. Till exempel har arten klappmyts (även kallad blåssäl) gått från sårbar till hotad. Grönlandssälen och storsälen har gått från livskraftig till nära hotad.
Den största bakomliggande orsaken till förändringen uppges vara smältande havsisar till följd av klimatförändringarna. Arktiska sälar är beroende av havsis för att fortplanta sig, föda upp sina ungar, för vila och för att kunna söka föda.
”Tunnare och försvinnande havsis påverkar också arktiska sälars födovanor och gör Arktis mer tillgängligt för människor, vilket ytterligare ökar den totala risken för dessa arter”, skriver IUCN i ett pressmeddelande. Dessutom är sälarna en viktig nyckelart för att hålla hela ekosystemet stabilt.
– Varje år avslöjar den retirerande havsisen på Svalbard hur hotade arktiska sälar har blivit, när det blir svårare för dem att föröka sig, vila och äta. Deras svåra situation är en stark påminnelse om att klimatförändringarna inte är ett avlägset problem – det har pågått i årtionden och får effekter här och nu. Att skydda arktiska sälar går bortom dessa arter; det handlar om att skydda Arktis känsliga balans, vilket är avgörande för oss alla, säger Kit Kovacs, medordförande i IUCN:s specialistgrupp för sälar samt Svalbard-chef vid Norska Polarinstitutet, i pressmeddelandet.
Majoriteten fågelarter visar nedgång
Den uppdaterade listan visar också att 11,5 procent av alla fåglar som undersökts runtom i världen (1 256 av 11 185 arter) är hotade. Hela 61 procent av alla fågelarter visar en nedåtgående trend, vilket är en betydligt högre andel än 2016, då den var 44 procent.
Den största anledningen till att fågelpopulationerna minskar är förlust av naturliga habitat, till följd av avskogning och jordbruksexpansion.
– Att tre av fem fågelarter i världen har minskande populationer visar hur djup den biologiska mångfaldskrisen har blivit och hur brådskande det är att regeringar vidtar de åtgärder de har åtagit sig enligt flera konventioner och avtal, säger Ian Burfield, BirdLifes globala vetenskapskoordinator samt koordinator för Bird Red List Authority, i pressmeddelandet.
Återhämtning för grön havssköldpadda
Samtidigt finns några ljusglimtar i den uppdaterade listan. Den gröna havssköldpaddan är inte längre utrotningshotad, utan klassas som livskraftig, med en population som ökat med 28 procent sedan 1970-talet. Detta ser IUCN som en följd av årtionden av arbete med naturvård.
– Den pågående globala återhämtningen av den gröna havssköldpaddan är ett kraftfullt exempel på vad samordnade globala bevarandeåtgärder under årtionden kan uppnå för att stabilisera och till och med återställa populationer av långlivade marina arter. Sådana tillvägagångssätt kan inte bara fokusera på sköldpaddorna, utan också på att hålla deras livsmiljöer friska och deras ekologiska funktioner intakta. Havssköldpaddor kan inte överleva utan friska hav och kuster, och det kan inte heller människor. Hållbara bevarandeinsatser är nyckeln till att säkerställa att denna återhämtning blir bestående, säger Roderic Mast, medordförande för IUCN:s specialistgrupp för marina sköldpaddor.
Samtidigt är populationen betydligt mindre än vad den var innan den europeiska koloniseringen, skriver IUCN, med de många hot som det har inneburit, såsom förstörda häckningsstränder eller det industrialiserade fisket som fångar sköldpaddor som bifångst.
IUCN:s generaldirektör Grethel Aguilar säger i pressmeddelandet att uppdateringen av rödlistan ”belyser både de akuta utmaningarna och de stora möjligheterna som ligger framför oss”.
– Medan arter som arktiska sälar och många fåglar står inför växande hot, påminner den gröna sköldpaddans återhämtning oss om att bevarande fungerar när vi agerar med beslutsamhet och enighet. När vi blickar framåt mot klimatkonferensen i Belém har regeringar och samhällen en avgörande möjlighet att påskynda åtgärder som skyddar den biologiska mångfalden, stabiliserar vårt klimat och bygger en framtid där människor och natur blomstrar tillsammans.
