
Utnämningen av årets nobelpristagare i fred har inte mötts av enbart hyllande. Flera kritiska röster har också höjts kring María Corina Machado och hennes politiska sympatier. Svenska freds tillhör de som nu nyanserat sin ståndpunkt efter den första reaktionen.
När María Corina Machado utsågs till årets mottagare av Nobels fredpris blev hon av många hyllade för sin kamp för demokrati. Men många kritiska röster hördes också. Hon beskylls bland annat för att ha nära kopplingar till USA och Donald Trump, liksom starka sympatier för Israels högerextrema parti Likud.
En grupp som gått långt i sin kritik och fördömt Nobelkommitténs beslut är Rådet för amerikansk-islamiska relationer (CAIR).
”Fru Machado är en tydlig anhängare av Israels rasistiska Likudparti och tidigare i år höll hon tal vid en konferens för europeiska fascister, inklusive Geert Wilders och Marie Le Pen, som öppet krävde en ny Reconquista, med hänvisning till den etniska rensningen av spanska muslimer och judar på 1500-talet”, skriver de i ett uttalande, rapporterar Hindustan Times.
Nyanserar sin inställning
En organisation som till en början var positiva till utnämningen är Svenska freds, som kallade den ett ”viktigt ställningstagande för demokrati, särskilt nu i en tid som präglas av demokratisk tillbakagång och auktoritära tendenser”.
Men nu har Svenska freds valt att ta bort sitt första uttalande och går istället ut med ett nytt. På Facebook skriver de att ”samtidigt var vi många som blev överraskade och inte hade djupare kännedom om hennes gärning, utan lyssnade till kommitténs motivering och hyllning. Men bakom dessa hyllningar visade det sig att det finns många viktiga frågor och invändningar som kräver svar”.
Organisationen har därför hämtat in mer information och reflekterat över årets pristagare.
”För många i Latinamerika är Machado en symbol för motstånd mot diktatur och kamp för demokrati. Samtidigt blir det allt tydligare att hon är en politisk aktör som också ger sitt stöd till Trump och Israel, och med en agenda som står långt ifrån fred, nedrustning och försoning mellan folk. Inte minst väcker hennes okritiska ställningstaganden för Israel, USA:s folkrättsvidriga attacker mot fartyg i Karibien och för en militär intervention av Venezuela en mängd frågor om hur Nobelkommittén gjort sitt val”.
Svenska freds tillägger att det alltid är problematiskt att ge nobelpriset i fred till enskilda makthavare, ”såsom i fallet med de tidigare pristagarna Abiy Ahmed Ali, Aung San Suu Xyi och Barack Obama”. Organisationen kommer att fortsätta med sin analys och ”vårt arbete med att förstå hur Nobelkommittén resonerat i valet av pristagare i år”.