Att ändra sitt juridiska kön är ett beslut som sällan ångras, enligt ny forskning från Uppsala universitet.
Färre än en procent av personerna som ändrat sitt juridiska kön i Sverige väljer att återgå till det kön de fick vid födseln. Det visar en ny studie, Stability After Legal Gender Change Among Adults With Gender Dysphoria, från Uppsala universitet.
− Sannolikheten för att ett juridiskt könsbyte ska förbli stabilt efter tio år uppskattas till nästan 98 procent, säger Kristen Clark, postdoktor vid Institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet, en kommentar.
Forskarna har undersökt hur stabil en ändring av juridiskt kön är över tid i Sverige. Där man analyserat uppgifter från folkbokföringsregistret och patientregistret mellan 2013 och 2023. Under perioden ändrade 2 467 personer sitt juridiska kön.
− Bland de 2 467 personerna i studien som genomfört ett juridiskt könsbyte ändrade endast 21 personer tillbaka till könet de hade fått vid födseln, säger Kristen Clark.
För att beräkna sannolikheten att ändringen förblir stabil använde forskarna en Kaplan-Meier-överlevnadsanalys, en statistisk metod som tar hänsyn till att deltagare följs olika länge. Resultaten visar att det är mycket ovanligt att återvända från ett juridiskt könsbyte.
− Även om den offentliga och kliniska diskussionen kring ånger och detransition har vuxit under de senaste åren har det inte funnits jättemånga studier som visar hur vanligt det är. Vår studie bidrar med högkvalitativa data och en bättre förståelse av hur stabilt ett juridiskt könsbyte faktiskt är, säger Kristen Clark och fortsätter:
– Resultaten tyder på att det på populationsnivå är ovanligt att återvända från ett juridiskt könsbyte, och att det inte har blivit vanligare nu jämfört med vad man sett i äldre svenska studier.
Vad är Kaplan-Meier-analys?
Kaplan-Meier-analys är en statistisk metod som används för att uppskatta överlevnad över tid — alltså hur länge något varar innan en viss händelse inträffar. Det kan handla om allt från hur länge patienter lever efter en behandling till hur länge en förändring, som ett juridiskt könsbyte, består innan någon ångrar sig.
Metoden tar hänsyn till att inte alla deltagare följs lika länge (vissa “försvinner” ur studien eller börjar senare), vilket gör den särskilt användbar i långsiktiga studier. Med Kaplan-Meier kan forskare visa en kurva som beskriver sannolikheten att en förändring består vid olika tidpunkter — till exempel att nästan 98 % fortfarande står fast vid sitt beslut efter tio år.
Wikipedia, Statisticshowto.Forskarna påpekar att mer forskning behövs för att få veta mer om erfarenheter hos icke-binära personer, eftersom det svenska folkbokföringssystemet endast erbjuder man eller kvinna som alternativ. De vill också forska mer om orsakerna bakom de sällsynta fallen av återvändande.
− Resultaten kan ge värdefull vägledning i vården, i politiska diskussioner och i samtal med patienter, eftersom de bygger på tillförlitliga data om könsidentitet över tid, säger Kristen Clark.
