EU uppmanas skydda Internationella brottmålsdomstolen (ICC) från amerikanska sanktioner för att domstolen ska kunna fortsätta utreda krigsbrott i Gaza.
EU måste skydda ICC från amerikanska sanktioner. Det skriver Abir al-Sahlani (C), Europaparlamentariker, på ETC Debatt. Hon menar att fredsprocessen efter kriget i Gaza kräver att krigsbrott utreds och att skyldiga ställs inför rätta. För att detta ska vara möjligt måste Internationella brottmålsdomstolen (ICC) kunna arbeta utan hinder.
Hon pekar på att USA:s sanktioner inte bara drabbar ICC:s domare och åklagare, utan också avskräcker banker, civilsamhällesorganisationer och forskare från att samarbeta med domstolen. Sanktionerna har bland annat lett till frysta bankkonton, hot om ekonomiska straffåtgärder och hot om rättsliga åtgärder mot personer som samarbetar med ICC.
Sedan 2002 finns lagen Warner Amdt. No. 3597, som ger presidenten rätt att använda ”alla medel”, även militära, för att befria amerikansk personal som hålls frihetsberövad av ICC – vilket i teorin kan innebära en militär insats på nederländskt territorium.
Al-Sahlani vill att EU aktiverar sin blockeringsstadga, en lag som förbjuder europeiska aktörer att följa utländska sanktioner, för att ICC ska kunna fortsätta utreda krigsbrott och brott mot mänskligheten. Hon understryker att EU som union med ansvar för demokrati och mänskliga rättigheter har ett särskilt ansvar att rädda ICC:s arbete.
I maj 2025 var Abir al-Sahlani, tillsammans med flera andra Europaparlamentariker från olika partigrupper, med och ställde en skriftlig fråga till EU-kommissionen om att omedelbart aktivera EU:s blockeringsstadga för att skydda ICC efter Trumps sanktioner.
USA:s sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen (ICC)
- USA har infört sanktioner mot ICC, inklusive mot domare och åklagare, för att hindra utredningar av misstänkta krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.
- Sanktionerna avskräcker stater, banker och organisationer från att samarbeta med ICC, vilket försvårar utredningar av krigsbrott.
- Fyra ICC-domare omfattas av sanktionerna: Kimberly Prost (Kanada), Nicolas Guillou (Frankrike), Nazhat Shameem Khan (Fiji), Mame Mandiaye Niang (Senegal).
- ICC:s chefsåklagare Karim Khan har tidigare fått sanktioner riktade mot sig för sitt arbete med utredningar av möjliga brott av amerikanska och israeliska medborgare.
USA motiverar sanktionerna med påstådd “politisering” och “olämpligt jurisdiktionsutövande” gällande amerikansk och israelisk personal, och har varnat för bredare sanktioner mot ICC och dem som samarbetar med domstolen. Åtgärderna har kritiserats av FN:s människorättschef, EU, ICC:s ledning och flera västeuropeiska regeringar, som menar att de hotar domstolens oberoende och offrens rätt till rättvisa.
Nederländska Helsingforskommittén, Deutsche Welle (DW, Atlantic Council.
