Jakten på metaller till batterier kan slå hårt mot både miljö och människor där gruvor byggs. I ett reportage från Indonesien visar Dagens nyheter hur en växande nickelgruva hotar ett av Indonesiens sista isolerade urfolk.
”Skrämmande”, kommenterar organisationen Swedwatch, som uppmanar till tuffare lagstiftning för företagsansvar.
På den indonesiska ön Halmahera, öster om Jakarta, har hittills 8000 fotbollsplaner regnskog avverkats för att ge plats åt nickelgruvan PT Weda bay nickel, som beskrivs som den största nickelgruvan i världen.
Skövlingen leder både till förstörelse av ekosystemen och att urfolken i området får allt svårare att överleva. I DN:s reportage från platsen har reportrarna träffat ett par personer från en grupp som inte är helt isolerade från omvärlden (att träffa isolerade urfolk skulle kunna riskera deras liv, på grund av risken att överföra olika virus). De berättar om hur gruvan, som startade 2019, har förstört deras jakt och fiske och att barnen nu går hungriga.
I reportaget lyfts också hur grävmaskiner, dumpers och lastbilar från svenska företaget Volvo CE används på platsen. Volvos presschef Claes Eliasson säger i en skriftlig kommentar till DN att ”vi vill självklart inte att våra produkter används på ett sätt som kan ha en negativ inverkan och arbetar därför kontinuerligt med att adressera potentiella risker och agera när vi blir uppmärksammade på problem.”
”Krävs bindande lagstiftning”
Researchorganisationen Swedwatch kommenterar reportaget i ett pressmeddelande och konstaterar att granskningen är ”skrämmande”.
– Den visar också på vikten av bindande lagstiftning som säkerställer att leverantörer tar ansvar för att deras produkter inte medverkar till människorättskränkningar och miljöbrott, säger Alice Blondel, kanslichef på Swedwatch.
Problemet är känt sedan tidigare, och Swedwatch har haft en dialog med Volvo sedan 2018 om deras ansvar vid försäljning av tunga gruvmaskiner. Då gällde det en granskning av jadegruvor i Myanmar, där militärjuntan hade betydande intressen.
Swedwatch uppmanar nu Volvo till att stärka sitt due diligence-arbete, det vill säga det systematiska arbetet med att identifiera och förebygga risker och skador i värdekedjorna. De vill också se hårdare lagstiftning.
– Swedwatch är positiva till satsningar på svensk export, men Sverige och främjare av svensk export får inte vara naiva och tro att uppförandekoder räcker. Vi, och alla aktörer i högriskländer, vet att de inte räcker. Leverantörer måste ha kontroll på hela sin värdekedja. DN:s reportage visar att det uppenbarligen är svårt att åstadkomma detta på frivillig väg. Därför måste också den kommande EU-lagstiftningen, Corporate Sustainability Due Diligence Directive, vara bindande, och även slutanvändningen måste granskas. Ekonomisk vinst får aldrig övertrumfa mänskliga rättigheter eller skadlig miljöpåverkan, säger Alice Blondel.
