Majoriteten av världens länder har nu anslutit sig till FN:s förbud mot kärnvapen, medan Sverige fortfarande står utanför som observatör.
Kirgizistan har undertecknat och Ghana har ratificerat FN:s fördrag om förbud mot kärnvapen (TPNW). Därmed har 99 av världens 197 stater nu tagit juridiska steg för att ansluta sig till fördraget, som helt förbjuder kärnvapen och aktiviteter kopplade till dem, rapporterar ICAN i ett pressmeddelande.
– De kärnvapenbeväpnade länder och deras allierade som stöder användningen av kärnvapen är en tydlig minoritet och de har ingen rätt att fortsätta att hota resten av världens framtid. TPNW är vägen enligt internationell rätt till en rättvis och verifierbar eliminering av kärnvapen, så dessa nio länder har ingen ursäkt för att fortsätta trotsa majoriteten här i FN , säger ICAN:s verkställande direktör, Melissa Parke, som välkomnade nyheten, i pressmeddelandet.
”Det faktum att den globala majoriteten av stater nu har anslutit sig till fördraget skickar en stark signal till de kärnvapenbeväpnade staterna och deras allierade, som stöder användningen av kärnvapen i sina försvarsstrategier, att de är i minoritet och i allt högre grad betraktas av det internationella samfundet som oansvariga aktörer som hotar den globala säkerheten.” skriver ICAN.
Länder med kärnvapen
- USA
- Ryssland
- Storbritannien
- Frankrike
- Kina
- Indien
- Pakistan
- Nordkorea
- Israel (har aldrig officiellt bekräftat, men anses ha kärnvapen)
De fem första (USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike och Kina) är också erkända som kärnvapenmakter i Ickespridningsavtalet (NPT).
Svenska Läkare mot Kärnvapen.Fördraget, Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, antogs av FN för drygt åtta år sedan och trädde i kraft 2021. Det förbjuder helt kärnvapen och allt som hör ihop med dem – från utveckling och testning till innehav, hot och användning. Arbetet leddes av den internationella kampanjen ICAN, som belönades med Nobels fredspris 2017.
Sverige var ett av de 122 länder som röstade för konventionen i FN:s generalförsamling 2017, men valde 2019 att inta en observatörsroll i stället för att skriva under fördraget.
Utrikesminister Margot Wallström drev frågan om anslutning, men regeringen beslutade att inte lägga fram avtalet för riksdagen. Beslutet speglade en utdragen intern konflikt inom regeringen mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet samt mellan Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet. Försvarsmakten och försvarsdepartementet motsatte sig ett förbud, med hänvisning till Sveriges försvarssamarbeten, särskilt med USA och Nato.
FN:s konvention om kärnvapenförbud
- I juli 2017 röstade 122 länder, däribland Sverige, igenom FN:s konvention om kärnvapenförbud.
- Konventionen innebär ett totalförbud mot kärnvapen – till skillnad från ickespridningsavtalet, som främst reglerar spridning mellan stater.
- Förbudet omfattar utveckling, innehav, transport, användning och hot om kärnvapen.
- Kärnvapenmakter som ansluter sig måste upprätta en tidsplan för att avskaffa sin arsenal.
