Trots att regeringen säger sig se allvarligt på utsläpp av PFAS beslutade de den 11 september att sådana godkänns i Vättern. Giftigt avfall från Karlsborgs flygfält ska pumpas rakt ut i sjön, som är viktig för dricksvattenförsörjningen i stora delar av Götaland, skriver Elisabeth Lennartsson.
DEBATT. Den 11 september beslutade regeringen att godkänna PFAS-utsläpp i Vättern. Regeringen beslutade att inte bry sig om överklagandet från Aktion Rädda Vättern och ett antal närboende. Giftspridningen till sjön angår inte dem som dricker vattnet, enligt regeringen.
Några dagar tidigare, den 2 september, förklarade försvarsminister Pål Jonson och landsbygdsminister Peter Kullgren i ett svar till riksdagen att de ser ”mycket allvarligt på spridningen av PFAS” och att regeringen arbetar ”för att minska risker med och spridning av PFAS-ämnen”.
På Karlsborgs militära flygplats har man mätt upp extremt höga halter av de hälsofarliga kemikalierna PFAS i grundvattnet. Tvärtemot mark- och miljödomstolens yttrande beslutade regeringen redan våren 2023 att man fick dränera det vattensjuka flygfältet. Endast det giftiga vattnet från den sydvästra banänden skulle renas till viss del. De ansvariga hade felaktigt påstått att resten av flygfältet inte var förorenat.
När sanningen avslöjades ville de ansvariga leda allt dräneringsvatten till reningsanläggningen i sydväst. Men då krävdes en ny prövning, vilket man inte ville ha. I stället för att följa lagen och stoppa giftspridningen till dricksvattnet ska man nu pumpa ut vatten från större delen av det förorenade området till Vättern helt utan rening. Avfallet från renoveringen av landningsbanan (52 000 ton PFAS-förorenad jord och 37 000 ton gammal asfalt) ska enligt beslutet dessutom få läggas upp i en kilometerlång vall invid Vätterns strand.
Den 12 september, dagen efter regeringsbeslutet, står miljöminister Romina Pourmokhtari på en presskonferens och talar om ”ren natur och giftfri vardag”. Regeringen anslår 85 miljoner kronor i budgeten under 2026. Det kallas ”insatser för att förhindra spridningen av PFAS i miljön”. En summa som ska gälla hela Sverige och mängder med förorenade områden som staten har ansvar för.
Den summan måste betraktas som ett skämt. Försvarsmaktens konsult Níras har preliminärt beräknat kostnaden för saneringen av bara Karlsborgs flygplats till mellan 230 och 270 miljoner kronor. Men någon sanering står inte på dagordningen – tvärtom ska nu spridningen av PFAS öka till en av Sveriges största dricksvattentäkter. Kostnaderna kan komma att mångfaldigas.
Vättern är en strategisk resurs för dricksvattenförsörjningen i stora delar av Götaland. I dessa tider av klimatförändringar, vattenbrist och krig är det särskilt viktigt att stärka försvaret av denna typ av livsviktiga tillgångar. Svenskt vattens vd Pär Dalhielm har uttryckt apropå försvarets skadeverkningar på vattentäkter runt om i landet: ”Vi kan inte försvara Sverige om vi förgiftar våra invånare. Militärt och civilt försvar måste gå hand i hand.”
Regeringen måste visa att löftet om ”giftfri vardag” inte bara är tomma ord. Ett första steg kan vara att tillsammans med Försvarsmakten, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektion genomdriva sanering av i första hand de PFAS-förorenade områden som har utsläpp till dricksvattentäkter. Karlsborgs flygplats bör ligga högt upp på listan.
