Socialdemokraterna säger ja till att svenska fångar ska avtjäna sina straff i Estland. Upp till 600 platser i Tartu hyrs temporärt, men fack och forskare varnar för risker för rättssäkerhet, rehabilitering och arbetsmiljö.
Socialdemokraterna (S) har beslutat att stödja regeringens förslag om att dömda svenska brottslingar ska kunna avtjäna fängelsestraff i Estland. Avtalet innebär att upp till 600 fängelseplatser i staden Tartu hyrs under en begränsad period.
– Vi har landat i att det är nödvändigt att under en begränsad period hyra det här fängelset i Estland, säger Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho på en pressträff.
I och med att Socialdemokraterna nu säger ja finns därmed en kvalificerad majoritet i riksdagen som krävs för att få igenom förslaget. Även Centerpartiet har sagt ja till Tidöregeringens förslag.
Kvalificerad majoritet
Ibland räcker det inte med en rösts övervikt för att vinna en omröstning utan kvalificerad majoritet krävs. Kvalificerad majoritet kan till exempel vara minst 3/4 av de röstande eller minst 175 röster, mer än hälften av ledamöterna.
Riksdagens ordbok.Men Carvalho betonar att hyresavtalet är en tillfällig lösning.
– Avtalet köper Kriminalvården tid – men när det löpt ut behöver det finnas tillräcklig kapacitet på svenska fängelser.
Facken: ”Privatisering av kriminalvården”
Beslutet möter kritik från fackförbund. Seko som organiserar cirka 5 500 anställda inom Kriminalvården menar att det riskerar att privatisera kriminalvården.
– Detta är inget annat än ett första steg mot en privatisering av kriminalvården. Att outsourca Kriminalvården utomlands är orimligt ur flera perspektiv, säger Sekos förbundsordförande, Gabriella Lavecchia, i en kommentar.
Kriminalvårdens plan är att bygga ut till 29 000 häktes- och anstaltsplatser till år 2034, enligt TT.
Akademikerförbundet SSR uttrycker i ett pressmeddelande stor oro för rättssäkerheten:
– Det är problematiskt att det är estnisk personal som ska verkställa svenska fängelsestraff. Svensk kriminalvård bygger på principen bättre ut – att den som sitter i fängelse ska ha en plan för att komma tillbaka till samhället. Det blir mycket svårt med regeringens modell, säger Fredrik Hjulström, expert på kriminalvården hos Akademikerförbundet SSR.
– Att flytta svenska intagna till ett annat land innebär stora risker för rättssäkerheten, rehabiliteringsmöjligheterna och arbetsmiljön för personalen, säger Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR.
Akademikerförbundets krav:
- Rättssäkerhet och kontakt med närstående måste garanteras för de intagna.
- Svenska arbetsvillkor ska gälla för personal som arbetar på plats.
- Arbetsrättsliga frågor och kollektivavtal måste vara utredda och säkrade innan något avtal träder i kraft.
- Kvalitet i rehabiliteringsarbetet och uppföljning måste säkerställas – detta får inte bli en ren förvaringslösning.
- Personalinflytande och facklig närvaro ska garanteras från start.
- Utslussningsmöjligheterna måste vara realistiska och planerade: hur säkerställs återanpassning till det svenska samhället efter avtjänat straff i Estland?
Forskare varnar för ”tuffa politiker”: Fotboja är billigare
Också forskare som studerat tidigare försök att hyra fängelseplatser utomlands varnar för problem. Till tidningen Arbetet säger Linda Kjær Minke vid Syddansk universitet, som forskat på Norge och Belgien, att:
— Flytten måste ofta ske mot fångarnas vilja, vilket tidigare har kritiserats av Europarådets kommitté mot tortyr. Det är också oklart vilket land som har ansvar om något inträffar under avtjänandet.
Enligt Linda Kjær Minke, och flera andra forskare, är hyrda fängelseplatser utomlands ofta en dyr och komplex lösning. Istället föreslås att fler borde dömas till elektronisk fotboja för att hantera problemen med överbelagda fängelse
Linda Kjær Minke som studerade tidigare försök av att hyra fängelseplatser utomlands, bland annat i Belgien, Nederländerna och Norge, säger till Arbetet att det finns andra orsaker till att hyra fängelseplatser utomlands: Politiker vill visa att de är tuffa mot brott.
I Sverigedemokraternas ursprungliga förslag för några år sedan skulle endast utländska medborgare skickas till fängelse utomlands och därefter utvisas, likt i det förslag som finns i Danmark, berättar Linda Kjær Minke.
– Det hade inte heller Belgien. Men sedan visade det sig att det var väldigt många med utländsk bakgrund som skickades till fängelse utomlands, säger hon till Arbetet.–
