Regeringens höständringsbudget föreslår en höjning av försvarsanslaget med 26,6 miljarder kronor 2026, vilket gör försvarsbudgeten till totalt 175 miljarder kronor. Tidö-regeringen själva kallar höjningen för ”historiska satsningar på försvaret”.
Svenska freds varnar för att ökade militära utgifter inte automatiskt ger ökad säkerhet och hänvisar till FN-rapporten The security we need, som varnar för att global militär upprustning förvärrar konfliktrisker och uppmanar till satsningar på diplomati, nedrustning och hållbar utveckling.
– Militär upprustning och ännu fler miljarder kronor på vapen och avskräckning garanterar inte ökad säkerhet eller fred. Avskräckning är en teori – inte en garanti – och historien visar att den ofta misslyckats med att förhindra krig, säger Svenska freds ordförande Kerstin Bergeå, i en kommentar.
”Utifrån aktuell BNP-prognos samt föreslagna och beräknade anslag i budgetpropositionen för 2026 beräknas försvarsutgifterna motsvara 2,8 procent av BNP under 2026 enligt Natos redovisningspraxis. Från och med 2028 beräknas anslagen motsvara 3,1 procent av BNP.”
Pressmeddelande från Försvarsdepartementet den 15 september 2025.Enligt Svenska freds är försvarsbudgeten ”den största förstärkningen sedan kalla kriget”.
– Sverige bidrar till att driva på en mycket oroväckande global utveckling där avgörande resurser till insatser som skulle kunna främja hållbar fred och säkerhet prioriteras bort. Istället används allt mer pengar till militära utgifter, trots att dessa ofta leder till en mer osäker värld, säger Kerstin Bergeå.
Natoavtal om 5-procentsmål
”För mig och regeringen är Sveriges och dess folks säkerhet den enskilt viktigaste uppgiften. Hotet från Ryssland gör det nödvändigt för oss att återupprusta snabbt och rejält. Toppmötet i Haag kom fram till ett utgiftsmål på 3,5 procent plus 1,5 procent till 2035. Men Sveriges plan ligger kvar. Vi siktar på 2030” — Ulf Kristersson den 30 juni 2025 vid toppmötet i Haag.
- I höständringsbudgeten 2026 skulle Sverige, om man redan nu följde Natos mål, behöva avsätta 3,5 procent av BNP för militärt försvar, vilket motsvarar cirka 218 miljarder kronor eller runt 15 procent av statens totala budget. Därtill ska 1,5 procent av BNP enligt Natos mål gå till bredare försvars- och säkerhetsinvesteringar som civil beredskap, infrastruktur och cybersäkerhet, vilket motsvarar ungefär 97 miljarder kronor, eller åtta procent av budgeten.
- Totalt skulle Natomålet på fem procent av BNP innebära en försvars- och säkerhetsbudget på cirka 312–315 miljarder kronor, nästan en tredjedel av statsbudgeten – mer än dubbelt så mycket som dagens försvarsbudget på cirka femton procent. För jämförelse ligger Sveriges totala sjukvårdsbudget på 140–150 miljarder kronor (cirka 13 procent), vilket innebär att om Natomålet redan följdes, skulle försvarsutgifterna i höständringsbudgeten vara nästan dubbelt så stora som sjukvården.
