Medan svenskar lever längre än någonsin fortsätter klyftorna i hälsa att vidgas. Sociala och ekonomiska skillnader avgör fortfarande vem som får ett långt liv och vem som inte får det.
År 2024 avled 91 365 personer i Sverige, visar Socialstyrelsens senaste statistik. Av dessa var 45 881 kvinnor och 45 484 män. Antalet dödsfall per 100 000 invånare har minskat kraftigt under de senaste decennierna, vilket har bidragit till att medellivslängden stigit.
År 1969 låg den åldersstandardiserade dödligheten på 1 639 per 100 000 för kvinnor och 2 212 för män. År 2024 hade motsvarande siffror sjunkit till 750 respektive 1 009 – en minskning med 54 procent. Förklaringen är bland annat förbättrad hälso- och sjukvård, livsstilsförändringar och samhällsutveckling, enligt Folkhälsomyndigheten.
Åldersstandardiserade dödligheten
När man vill jämföra hur många som dör kan det vara svårt, för olika grupper har olika åldrar. Till exempel kan ett land ha många gamla människor, eller en stad i Sverige ha fler äldre än en annan. Eftersom äldre människor dör oftare kan det se ut som om dödligheten är högre, även om det egentligen handlar om åldern på befolkningen.
Därför använder man åldersstandardisering. Det betyder att man räknar ut hur många som skulle dö om alla grupper hade samma åldersfördelning. Då kan man jämföra länder, städer eller år utan att ålder påverkar resultatet, och se skillnader som beror på hälsa och sjukdomar.
Socialstyrelsen.Vanligaste dödsorsakerna 2024
De vanligaste dödsorsakerna 2024 var sjukdomar i cirkulationsorganen, följt av tumörsjukdomar. Cirkulationssjukdomarna har minskat snabbare än tumörsjukdomarna, som nu utgör en allt större del av dödsfallen. I flera regioner har cancer dessutom gått om hjärt-kärlsjukdomar som den vanligaste dödsorsaken, bland annat bland kvinnor i Stockholm, Uppsala och på Gotland.
Åtgärdbar dödlighet
- Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet definieras av Eurostat/OECD(2022) som dödlighet som i huvudsak kan undvikas genom förebyggande folkhälsoåtgärder och primärvård, exempelvis insatser för att minska alkoholkonsumtion och tobaksanvändning.
- Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet är dödlighet som i huvudsak kan undvikas genom sekundärprevention och behandling (dvs. efter sjukdomars uppkomst, för att minska dödligheten), exempelvis screening och behandling.
Högre dödlighet i utsatta områden
Samtidigt visar statistiken att skillnaderna mellan människor inte minskar i samma takt som dödstalen. Åtgärdbar dödlighet – det vill säga dödsfall som hade kunnat förebyggas genom sjukvård eller folkhälsoinsatser – är betydligt högre i socioekonomiskt utsatta områden. Bland kvinnor i områden med stora socioekonomiska utmaningar var dödligheten nästan dubbelt så hög som i områden med goda förutsättningar. För män var skillnaden omkring 50 procent. Den åtgärdbara dödligheten har visserligen minskat i alla områdestyper sedan 2012, men den minskar snabbare i välbärgade områden, vilket innebär att klyftorna består – och i vissa fall växer.
- Kvinnor: I områden med sämre socioekonomiska förutsättningar var dödligheten nästan dubbelt så hög som i områden med bättre förutsättningar.
→ Det betyder att om 100 kvinnor dör i ett rikt område, dör nästan 200 kvinnor i ett fattigare område, räknat per antal invånare.
- Män: I motsvarande jämförelse är skillnaden ungefär 50 procent.
→ Det betyder att om 100 män dör i ett rikt område, dör ungefär 150 män i ett fattigare område, räknat per antal invånare.
I områden med stora socioekonomiska utmaningar minskade dödligheten bland kvinnor med 25 procent och bland män med 29 procent under perioden.
I socioekonomiskt blandade områden minskade den bland kvinnor med 20 procent och bland män med 26 procent, medan minskningen i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar var 36 procent för kvinnor och 33 procent för män.
Grafik: Socialstyrelsen.
Vanligaste dödsorsakerna inom åtgärdbar dödlighet
- Yttre orsaker var de vanligaste dödsorsakerna inom åtgärdbar dödlighet även bland kvinnor och män 18–49 år. Bland män var avsiktligt självdestruktiv handling 2,5 gånger vanligare och drogpåverkan och förgiftningar var mer än 3,5 gånger vanligare jämfört med kvinnor i åldersgruppen.
- Från omkring 50 års ålder dominerade hjärtkärl-, luftvägs- och tumörsjukdomar den åtgärdbara dödligheten för både män och kvinnor. Bland kvinnor 50–79 år var lungcancer den vanligaste dödsorsaken inom åtgärdbar dödlighet, följt av ischemiska, syrebrist på grund av nedsatt blodflöde, hjärtsjukdomar. I övrigt var ytterligare två tumörsjukdomar de vanligaste dödsorsakerna inom gruppen: bröstcancer och tjock- och ändtarmscancer.
- Bland män 50–79 år var ischemiska hjärtsjukdomar den överlägset vanligaste dödsorsaken inom den åtgärdbara dödligheten. Lungcancer och tjock- och ändtarmscancer var den andra respektive fjärde vanligaste dödsorsaken. Kvinnor, till skillnad från män, avled i hög utsträckning i åldersgruppen även av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Däremot avled män i åldersgruppen av diabetes i betydligt högre utsträckning än kvinnor.
- I den äldsta åldersgruppen 80 år och äldre var ischemiska hjärtsjukdomar och andra hjärtkärlsjukdomar de vanligaste dödsorsakerna inom den åtgärdbara dödligheten bland både män och kvinnor. Även KOL bland kvinnor och covid-19 bland män hörde till de vanligaste dödsorsakerna inom den åtgärdbara dödligheten. I den äldsta åldersgruppen sågs även vissa andra yttre orsaker till olycksfallsskada, vilket i denna grupp framför allt innefattar fallolyckor och komplikationer till följd av dessa.
