Regeringen sjösätter stor bidragsreform trots kritik

I dag presenterade regeringen och Sverigedemokraterna att de i höstbudgeten inför den stora bidragsreformen som de tidigare har flaggat för.

Bidragsreformen innehåller tre delar:

1. Ett bidragstak inom försörjningsstödet, där de flesta får lägre ekonomiskt bistånd. Allra mest kommer större barnfamiljer drabbas, se längre ned.

2. Aktivitetskrav – där det ska bli tvingande att delta i aktiviteter för att få försörjningsstöd.

3. Så kallad ”kvalificering” för nyanlända, vilket innebär att flyktingar och flera andra nyanlända från tredjeland nekas bland annat barnbidrag och bostadsbidrag fram till att de bott i landet i minst fem år med uppehållstillstånd.

Att neka nyanlända så kallade bosättningsbaserade förmåner är en fråga som Sverigedemokraterna drivit länge. Och på presskonferensen uttrycker Linda Lindberg, gruppledare för SD, glädje över reformen:

– För Sverigedemokraterna har det varit en mycket viktig del. 

Kriminalitet?

Flera av bidragsreformerna har kritiserats.

När den statliga utredaren presenterade en modell för ett bidragstak i våras påpekade hon att det skulle öka kriminaliteten, öka segregationen och antagligen strida mot barnkonventionen, eftersom stora familjer inte skulle ha råd med mat, kläder och bostad till sina barn.

Det bidragstak som regeringen och SD i dag presenterar är en aning annorlunda. Det tycks inte innebära en lika stor sänkning som i utredarens modell. Men stora barnfamiljer kommer ändå få mycket mindre än i dag. Från och med det fjärde barnet får familjerna bara 25 procent av efterföljande barns kostnader för det nödvändigaste som mat och kläder.

– De kommer få betydligt mindre, säger socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) med ett leende. 

Huruvida detta kommer öka kriminaliteten, segregationen eller strida mot barnkonventionen är inget som nämns på presskonferensen.

Flyktingar

Vad gäller den så kallade kvalificeringen för nyanlända så mötte den också massiv kritik när utredningen presenterades, av liknande skäl — att det skulle öka kriminaliteten och strida mot barnkonventionen.

Även här har regeringen gjort en viss justering jämfört med utredarens förslag. Alla nyanlända som inte hittar jobb under femårsperioden kommer fortfarande kunna söka försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag.

Flyktingar och andra tredjelandsmedborgare ska dock under fem års tid nekas bostadsbidrag, bostadsbidrag och flera andra så kallade bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner som kommer från staten.

En sådan reform kommer leda till övervältring av kostnader från staten till kommunerna, anser Sveriges kommuner och landsting (SKR). Orsaken är att när familjerna nekas statliga bidrag, som barnbidrag och bostadsbidrag, kommer många i stället behöva försörjningsstöd från kommunernas socialtjänst.

Det blir också orättvist mot de nyanlända familjer som faktiskt arbetar och betalar skatt, lyfter forskare.

– Varför ska man inte få barnbidrag om man bor här med sina barn? Det är helt fel tänkt att man ska kvalificera sig för sådana förmåner som vi inte har ett arbetskrav för, sa Joakim Palme, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, tidigare till Syre, och varnade för att det riskerar skapa ett A- och B-lag.

Regeringen föreslår att det ska gå att korta kvalificeringstiden för de nyanlända som arbetar. Lönerna som krävs är dock höga – antingen 38 700 kronor i månaden under sex månader, eller 20 150 kronor i månaden under ett av de senaste två åren.

Aktiveringen

Vad gäller aktiveringen har den stött på mindre kritik än de två andra förslagen i bidragsreformen. Bland andra är Socialdemokraterna och SKR positiva. Men även här finns kritiska röster.

Ett motargument handlar om att det inte är säkert att den aktivering som föreslås verkligen leder till att fler kommer ut i jobb – vilket är själva syftet med reformen.

Aktiviteter med påhittade sysslor i stället för verkliga jobb riskerar i stället minska bidragstagares möjlighet att få arbete, visar forskning av bland andra nationalekonomen Eva Mörk. Orsaken tros vara att de blir fastlåsta i dessa aktiviteter snarare än att ha tid att söka riktiga jobb.

– Förslaget löper stor risk att förflytta människor med försörjningsstöd längre från arbetsmarknaden, alltså själva motsatsen till sitt syfte. Det är häpnadsväckande, har Johanna Rickne, professor i nationalekonomi, tidigare sagt om utredningens förslag som regeringens aktivitetskrav nu bygger på.

Sjuka

Redan i dag ställer socialsekreterare krav på att bidragssökande måste leta efter jobb eller delta i aktiviteter för att beviljas försörjningsstöd. Ett annat argument mot att införa ett ännu strängare aktiveringskrav är att människor som inte klarar av att delta riskerar att stå helt utan inkomst.

– Eftersom försörjningsstödet är utformat som det yttersta skyddsnätet finns en massa människor som inte borde vara där, som har nekats sjukpenning eller sjukersättning trots läkarintyg och därför hamnat i försörjningsstödet, har forskaren Niklas Altermark tidigare sagt till Syre. 

– Väldigt många i den gruppen saknar helt förmåga att sitta på ett jobbcentrum, eller vad det nu må vara, åtta timmar i sträck. Risken är att de nekas försörjningsstöd då. De här reformerna kommer drabba dem väldigt, väldigt hårt. 

På presskonferensen nämndes inte att utförsäkrade skulle undantas från kravet på aktivering. När Syre frågar socialförsäkringsministerns pressekreterare i fall de undantas svarar hon på sms att:

”Krav ska ställas på den som har arbetsförmåga och kan förväntas återgå helt eller delvis i arbete, oavsett ev. tidigare ersättning personen haft. ”

Vad gäller övriga sjukskrivna skriver hon att heltidssjukskrivna personer inte omfattas av aktivitetskravet om de ”har helt nedsatt arbetsförmåga”.

”Att vara vara sjukskriven på heltid innebär dock inte alltid att man har helt nedsatt arbetsförmåga i alla typer av aktiviteter”.

Jobbpremie

Men regeringens bidragsreform innehåller inte enbart piskor. Det finns också en morot – en jobbpremie. De som helt slutar att få försörjningsstöd ska kunna få extra pengar om man i stället arbetar. För ett hushåll som består av två sambos med fem barn skulle en sådan bonus bli 11 600 kronor mer i plånboken i månaden, säger arbetsmarknadsministern Johan Britz (L) under presskonferensen.

Att vara sju i en familj är dock dyrt. Det vanliga är att föräldrar som får försörjningsstöd redan arbetar men behöver kompletterande ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten eftersom pengarna inte räcker till grundläggande utgifter som mat, kläder och bostad, visar en studie från IFAU, Institutet för arbetsmarknads och utbildningspolitisk utvärdering.

Den jobbpremie som nu presenteras tycks innebära att båda föräldrarna med fem barn behöver tjäna minst 22 000 kronor vardera, och inte ta emot något försörjningsstöd alls, för att få del av bonusen.

Kritik även mot jobbpremien

Redan i dag finns en regel inom försörjningsstödet som ska uppmuntra människor att jobba. Den så kallade jobbstimulansen innebär att försörjningsstödet inte räknas av krona för krona om du får ökade inkomster från arbete. Men regelverket är komplicerat och enbart vissa kvalar in till jobbstimulansen. Därför hade nationalekonomen Andreas Bergh hoppats på att alla som får försörjningsstöd i stället per automatik skulle kunna få jobbstimulansen, och inte denna jobbpremie.

När regeringen i våras gick vidare med jobbpremien blev han förvånad och kritiserade konstruktionen.

– Jag trodde man skulle bygga ut möjligheten att behålla lite arbetsinkomst och kombinera det med bidrag, så att man kunde få större möjligheter att påverka sin egen situation genom extraknäck och annat, sade Andreas Bergh då till Syre.

Då ska förslagen genomföras

Regeringens mål är att införa både jobbpremien och aktivitetskravet redan nästa år. Att flyktingar och andra nyanlända från tredjeland ska nekas bland annat barnbidrag i fem års tid föreslås träda i kraft 1 januari 2027, och förslaget ska gälla de som bosätter sig i Sverige från det datumet. För att räknas som bosatt behöver du ha uppehållstillstånd, och ha för avsikt att bo här en längre tid framöver.

Vad gäller bidragstaket ska det fasas in i olika steg. Från och med 1 januari är tanken att försörjningsstödet ska bli lägre för de allra flesta. Kommunerna ska dessutom begränsas i att ge mer pengar än den så kallade riksnormen. Förslaget om att större barnfamiljer bara ska få 25 procent av kostnaderna för mat och kläder för fjärde barnet och efterföljande fler barn föreslås fasas in under 2027.

Artikeln har uppdateras.