När nyheter sprids i sociala medier tenderar de att omedelbart pressas in i redan färdiga tolkningsramar. Efter mordet på Charlie Kirk spreds snabbt påståenden om att gärningsmannen skulle vara en ”groyper” – en del av den alt-right-subkultur som samlats kring Nick Fuentes, känd för sin grodpornografi, ironi och ultrakonservativa lojalitet. Men inget tyder på att det är fallet. Groypers ägnar sig främst åt digitala härjningar, trollkampanjer och ironiska provokationer, inte individuella våldsdåd. Även om sådana givetvis kan finnas. Att kalla mördaren för en groyper är att missförstå både rörelsens dynamik och gärningsmannens drivkrafter.
Den svenska rapporteringen om Kirks mördare är så undermålig att jag knappt hittar ord. Den som kan något om memehumor i nätets mörkaste vrår ser direkt att detta rör sig om en självradikaliserad person med fascination för vapen och en vilja att göra sig ett namn. På en av hylsorna ska han ha ristat in ”Om du läser detta är du gay, LMAO” – ett exempel på internethumor som bygger på absurd ironi, snarare än på ideologisk doktrin.
Ironisk memehumor fungerar som ett språkspel: man kan både mena allvar och inte mena allvar samtidigt. Skämt om våld, antisemitism eller nihilism blir ett sätt att reta omgivningen, skapa samhörighet eller leka med tabun. Men det betyder inte att de som deltar automatiskt drivs till handling. Det är en performativ kultur där ironin är själva poängen. Därför blir det farligt när medier läser in ideologiska motiv där det snarare rör sig om nihilistisk internet-estetik.
Att gärningsmannen kom ur en hängiven Trump-familj är en viktig detalj. Ändå envisas medier med att skapa ett narrativ om vänstern och om transpersoner. Ingenting tyder på att han sköt Kirk för att han var vänster. Än mindre – som högern spekulerat – att han själv skulle vara trans. I USA drivs få gärningsmän bakom skolskjutningar och liknande dåd av tydliga politiska motiv; där handlar det oftare om personlig frustration, ensamhet och vapenfetischism. I Sverige är det däremot ofta högerextrema motiv som ligger bakom just den typen av attacker.
Det är dessutom symboliskt och talande att Charlie Kirk sköts ihjäl mitt under ett samtal om skjutningar. Han blev bokstavligen ett offer för sin egen propaganda. Hans livsverk var att rättfärdiga vapenlagarna – och bland de många unga och barn som följde hans ord fanns hans egen mördare.
