Arbeiderpartiet går framåt i stortingsvalet och ser ut att behålla makten. Men för att få igenom statsbudgeten krävs nu stöd från flera partier – samtidigt som Fremskrittspartiet gör sitt bästa val någonsin och fördubblar antalet mandat.
Arbeiderpartiet ser ut att sitta kvar i förarsätet i Norge. Partiet går framåt i valet och ser ut att få 28,8 procent (+1,9) av rösterna när 99 procent av rösterna är räknade. Arbeiderpartiet, som ensamt haft regeringsmakten sedan i slutet av januari – då Senterpartiet lämnade regeringen – har under de senaste åren förhandlat om statsbudgetarna med Sosialistisk venstreparti.
Men, skriver norska ekonomitidningen E24, efter årets val kommer det att behövas fler partier, fem stycken, för att säkra en budgetmajoritet i Stortinget, och enligt tidningen spekuleras det nu i vilka eftergifter Arbeiderpartiet måste göra i höstens förhandlingar med Senterpartiet, Socialistpartiet, Miljøpartiet de grønne och Rødt (längst till vänster på den norska politiska skalan).
Den norska ekonomitidningen varnar:
”Flera av dessa partier vill ha höjda skatter och mer till bland annat välfärd och klimat. Det är också osäkert vad som kommer att hända med användningen av oljepengar när många partier ska gå samman.”
Kjersti Haugland, chefekonom på DNB Carnegie, säger till E24 att det kommer att bli en ”krävande balansgång för Jonas Støre Gahr” med samarbetspartier som står på varsin sida om Arbeiderpartiet.
– Vi tror att det kommer att sluta med ökade utgifter. Men det är jämfört med idag, inte med högeralternativet. Alla block som hade vunnit skulle ha ökat utgifterna, säger Haugland.
Miljøpartiet de grønne ser ut att få 4,7 procent (+0,7) av rösterna, vilket ger 7 mandat av Stortingets 169 mandat. Rødt ökar också något och får 5,3 procent (+0,6) vilket ger 7 mandat. Sosialistisk venstreparti däremot går bakåt med 2,3 procent och får 5,5 procent av rösterna.
Ytterhögern rusar
En av valets stora förlorare blir Senterpartiet som får 5,6 procent av rösterna, en minskning med 7,9 procentenheter, vilket är mer än en halvering (9 mandat). Men mest uppmärksamhet i norsk media får Høyres valförlust. De får 14,6 procent av rösterna, – 5,7 procent, och därmed 24 mandat (-36 mandat) i Stortinget.
En annan förlorare är socialliberala Venstre, Norges äldsta politiska parti – bildat 1884, som inte klarade fyraprocentsspärren (3,6 procent av rösterna) och därmed mister sina 8 mandat i Stortinget.
48 mandat(+27), dubbelt så många som sin statsminsterrival Erna Solberg (Høyre), får Sylvi Listhaug, vars parti Fremskrittspartiet blir valets stora vinnare och ökar med 12,3 procent. Fremskrittspartiet gick enligt norska tidningar hem starkt hos norska unga, den norska arbetarklassen och utanför de norska storstäderna.
I det norska skolvalet i förra veckan blev dessutom Fremskrittspartiet det enskilt största partiet och fick 26 procent av rösterna. Enligt en enkät som NRK gjorde i somras avsåg uppemot 40 procent av de unga vuxna norska männen att rösta på Fremskrittspartiet i stortingsvalet. Tobias Hübinette, forskare vid Karlstads universitet, kommenterar på sociala medier att liknande rekordresultat är att vänta i ännu fler parlamentsval runtom i Europa:
”Först ut är Tjeckien den 3–4 oktober och därefter följer Nederländerna den 29 oktober och möjligen också Frankrike mot bakgrund av att den franska regeringen nyligen tvingades avgå och i dessa tre länder ligger de högerpopulistiska och högerradikala partierna just nu på mellan 35-45 procent i opinionsundersökningarna.”
Både Fremskrittspartiet och Sverigedemokraterna tillhör samma högerpopulistiska partifamilj, men medan Sverigedemokraterna har sina rötter i vit makt-miljöer på 1980- och 90-talet har Fremskrittspartiet sina rötter i en skatteproteströrelse.
Det nästa sista stycket har omformulerats 15.30 och en länk till NRK lagts till.
